Neovas kraftvärmeverk i Myresjö är säkert anonym för de flesta, även om många ett röken stiga till himlen när de passerar Myresjö. Värmen till industrin i Myresjö kommer just från kraftvärmeverket som Skanska, som då ägde Myresjösågen och Myresjöhus, lät bygga år 1993 och som togs i drift ett år senare.

År 2001 köpte Vattenfall kraftvärmeverket och år 2007 såldes det till finskägda Neova som då ville ha ytterligare ben att stå på utöver trädbränsle, pellets och torv.

Stig-Arne ”Sigge” Ahnstedt har arbetat på kraftvärmeverket i 22 år och strax efter beskedet att Myresjösågen ska läggas ner efter sommaren, fick han och kollegan Daud Jafferji beskedet att också kraftvärmeverket kommer att läggas ner. De båda har fått besked om uppsägning.

— Vi vet inte om Myresjöhus kommer att köpa fastigheten där sågen ligger idag, men oavsett får vi en överkapacitet på pannan och kommer inte att kunna köra den vidare, säger Sigge Ahnstedt.

Den stora pannan har en ångturbin som under 23 års tid producerat el till motsvarade 350 villor om året. Men det är inte villor värmeverket försett med värme. Den har framförallt gått till timmertorkarna på sågverket. Värmen har också räckt till att värma upp Myresjöhus fastigheter, kontor och restaurangen där Sussie Olssons kök håller till. Hur de ska få värme till sina fastigheter i framtiden återstår att se.

— Pannan går inte köra hur lite som helst utan måste i så fall bytas ut till en mindre, förklarar Ahnstedt.

Att förse Myresjö samhälle med fjärrvärme, nu när timmertorkarna inte kräver sitt, tror varken Sigge eller Daud på, eftersom de flesta hushåll redan idag har investerat i bergvärme. Likaså skolan och badhuset har bergvärme.

Kraftvärmeverket eldas med flis från sågverket. Det finns matarledningar direkt till anläggningen. I Myresjö finns också en oljepanna somfungerar som reservpanna och även för topplast riktigt kalla vinterdagar.

— Då går det åt en halv kubik, 500 liter, olja i timmen. 30-kubikstanken fylls med olja varannan dag, berättar Roger Andersson som arbetar på Myresjöhus till vardags men ingår i beredskapshållningen på pannan.

En ny, mindre panna på området innebär troligen att bränslet måste köpas utifrån när sågen läggs ner.

— Jag har skött om pannan i 22 år och det är tråkigt att det inte blir någon fortsättning. Visst är det känslosamt efter så många år, konstaterar Sigge Ahnstedt.