I sin lantbutik, Faster Olga, har de nämligen lyckats ta tillvara på och bevara en genuint närmast sekelgammal atmosfär. Huset är från tidigt 1900-tal, och särskilt nu i juletider gör det sig kanske som allra bäst. I brasan knastrar ett par brinnande vedträn, små levande ljus brinner lite varstans mellan diverse pryttlar och juldetaljer som hämtade från Bullerbyn, hyllplan är klädda i granris och en gammal radio spelar gammal julmusik med raspigt sound. Härifrån kommer inte ett sinne utan vetskapen om att nu är det jul.

Den gamla lanthandel

— Det är lite vår grej att visa hur julen såg ut förr. Vi försöker plocka fram gamla grejer som passar in. Det här huset var kopplat till den gamla lanthandeln här förr, berättar Märtha Anderson som driver butiken tillsammans med Susanna Palm.

Den där historien i huset gör sig väl påmind. Det liksom andas en annan tids lugn och stillhet, även om man kan tänka sig att det i lanthandeln även förr förekom en hel del kommers i juletider.

Skillnad mot i dag

— Förr hade man inga köpcenter. Då köpte man allt i lanthandeln. Man handlade julklappar och maten och hela köret där. Det är skillnad mot i dag när vi far omkring. Det låter jätteskönt, säger Märtha.

De äldre i byn bidrar gärna till Märthas och Susannas butik, dels med gamla ting som de tar med sig, och dels med gamla historier de gärna delar med sig av.

— En man jag pratade med kom ihåg att det förr skickades ut listor till alla hushåll innan jul så fick man beställa i förväg vad man ville ha och sen komma och hämta och då bjöds man på kaffe, berättar Märtha.

— Inga långa köer med panik och stress som det är nu när man ska julhandla, fyller Susanna i.

Gillar ju julklappar

Jämförelserna mellan dagens och dåtidens julfirande för dem förstås också in på julklappar.

— Långt tillbaka var julklappar bara något symboliskt egentligen. Sen har det bara svämmat över totalt. Det är en hysteri. Fast jag gillar ju att få julklappar själv, skrattar Susanna medgivande.

— Och vem vet? Man har alltid den föreställningen om att det var så stillsamt och mysigt då. Men kanske tyckte man att det var jättestressigt då med, inflikar Märtha.