Foto: Privat

INSÄNDARE: ”Rena floskler av Mia Frisk”

Eksjöläkare Jan-Olof Svärd rasar mot landstingspolitikerna.

Efter att ha läst dialogen mellan Mia Frisk och Marie-Louise Gunnarsson, den senare en av de mest erfarna sjuksköterskor jag känner, är väl den snabba kommentaren likt Ingemar Stenmarks. ”Det är int nån idé att förklar för den som inget begrip”. Men när en folkvald uttalar sig på detta sätt är det antingen en väl medveten förskönande omskrivning, eller ren och skär okunskap. Oavsett vilket, så är det oroväckande.

”Rätt vård, på rätt nivå och i rätt tid” är en typisk floskel. För vem skulle på allvar vilja motsatsen? Det ingår liksom i jobbet att prioritera och ge vård efter behov. Sådant görs varje dag av varje personal och på varje vårdinrättning.

Mia Frisk påstår att länets sjukvård kostar mer än jämförbara län i landet. Hon anger dock inte vilka eller att Jönköpings läns sjukvård ofta håller en högre kvalité jämfört med både län av samma eller större storlek. Kvalité är direkt kopplad till personal och antalet vårdplatser.

Till exempel har vi lägre smittspridning av de multiresistenta bakterier, som är en farsot och tydlig markör för överbeläggning, vård på fel avdelning, transporter inom och mellan sjukhus samt hur många patienter som hanteras per personal. Jag har på nära håll sett hur det blivit i andra ”län av motsvarande storlek”, och kan än så länge gratulera Jönköpings läns invånare till att ni, åtminstone just nu, får en bättre vård än på många andra håll i landet.

Länets sjukvård kan i dag, med några få undantag hantera sina väntelistor helt på egen hand. Man kan dessutom hantera vissa fall som annars behöver mycket kostsam behandling via utomlänsvård.

Redan nu skickas intensivvårdsfall mellan länets tre sjukhus på grund av platsbrist. Ett par veckors intensivvård på ett sjukhus utanför länet medför samma kostnad som en årslön för en undersköterska på heltid. Akut sjukhusvård innebär med självklarhet att akut sjuka har företräde till såväl diagnostik, operation och intensivvård. Det medför att vårdplatser inte sällan tas från planerad verksamhet. Patienter skickas hem och får invänta ny kallelse. Detta sker redan flera gånger i veckan och kan väl knappast åtgärdas med färre personal eller platser, eller?

Det är gammal kunskap att ett sjukhus på landet får behålla en fjärdedel av alla de specialister de utbildar. Men vem utbildar dem om seniorer slutar? Och varför slutar seniorerna? Har Mia Frisk och andra regionpolitiker frågat yrkesföreningarna? Återväxten är mycket skral och det görs minimalt för att ändra på den.

Vad har Mia Frisk för svar på att ett flertal hyrläkarföretag under våren 2016 har ett antal veckor utlagda på både Ryhov och Eksjö samtidigt som det inte finns en enda motsvarande tjänst utlyst på länets egen hemsida?

Den konspiratoriskt lagde kan ju förstås tänka sig att det är ett strategiskt val.

En tyst överenskommelse mellan högre tjänstemän och politiken att svälta ut och få kvalificerad personal att sluta självmant. På så sätt minskar man personal, utan uppsägningar och får en ursäkt att stänga vårdplatser. Den avdelning på medicinkliniken i Eksjö som temporärt fick stängas på grund av sjuksköterskebristen, fick föga förvånande en god ursäkt för att stängas permanent. Ingen blev förvånad, mönstret känns igen i hela landet.

Jag vill påstå att länets äldsta och mest vårdkrävande personer som bor på landsbygden får betala det högsta priset. Det blir ett ovärdigt lidande att lastas om och skickas runt i ambulans mellan länets olika sjukhus i jakt på vårdplatser. Om man blir inlagd blir det högst troligt på ”fel klinik”. Mer troligt är dock att efter lång väntan på akutmottagning, få åka tillbaka inom samma dygn. Tror Frisk att dessa patienter vill göra fler av dessa rundturer? Är det värdigt?

De gamla väljer självmant att stanna hemma bland folk man känner hellre, än att fraktas runt i en cirkus av ett stort antal okända. Jag anser att detta är medvetet och cyniskt kalkylerande från politikernas sida.

Ambulanstransporter av icke medicinskt motiverade fall har ökat med 300 procent de senaste fem åren. Folk ringer efter eget behag ambulans i stället för taxi eller annan skjuts. Även för småsaker. Ambulansflottan med tillhörande personal har ungefär samma numerär som för tio år sedan. Detta återspeglas tydligt i inställelsetiderna som tyvärr ökar i hela riket.

Det låter fint att man vill utöka öppettider på vårdcentraler och detta är säkert bra. Men trots alla dyra informationskampanjer i media, så ökar andelen akutmedicinskt omotiverade fall på länets samtliga akutmottagningar. Både via ambulans och på egen hand.

Jag har de två senaste åren haft det tveeggade nöjet att som hyrläkare fylla luckor på olika sjukhus i hela landet. Jag har på nära håll bevittnat konsekvenserna av uppgivenhet och personalflykt på grund av bristande inflytande. Jag har tjänstgjort, inte sällan som enda senior, på flera av de sjukhus som Frisk så positivt refererar till. Tidigare välfungerande sjukhus som redan gjort den utförsåkning som Frisk med flera nu vill iscensätta.

Jag har personligen bevittnat hur gamla och multisjuka blir ”Svarte Petter” i ett högst ovärdigt nollsummespel om vårdplatser och ”nivåstrukturering”. Jag har ett flertal gånger sett hur de på hala vintervägar och på en hård ambulansbrits, får skumpa runt i timmar mellan länets olika sjukhus. Det kan låta så fint med centralsjukhus, men tyvärr har jag, allt för många gånger, sett hur intresset att ta emot patienter från områdets mindre sjukhus, avtar med avståndet. Trots att patientens vårdbehov faktiskt så kräver.

Jag har även tjänstgjort i storregionernas och vårdplatsbristernas universitetssjukhus som dagligen får skicka hem planerade operationer för att hinna med sina akuta åtaganden. Akuta fall som också får vänta onödigt länge på grund av resurs-, personal- och vårdplatsbrist.

Jag har bevittnat den extremt tunga och kostsamma vård som blir fallet av trångboddhet och smittspridning av multiresistenta bakterier. Vi inom vårdprofessionerna har alltid den enskilda patientens bästa som vår högsta prioritet. Vi har även systemförståelse nog att se när något är fundamentalt fel. Politiker har blundat för varningarna i många år nu. Har det på något sätt, eller någonstans blivit billigare eller bättre vård sedan ni marginaliserade bort professionens åsikter?

Här är exempel på vad ”rätt vård, på rätt nivå och i rätt tid” betyder för oss som vårdar patienter:

• Att den som är i verkligt behov av akut ambulanssjukvård ska få sådan i utsatt tid.

• Att ambulanspersonal ges utrymme att själv prioritera bort dem som inte är i medicinskt behov.

• Att personal inom slutenvårdens akutmottagningar, utan politiska och irrelevanta tidskrav, fritt kan prioritera de fall som bedöms mest angelägna. Man kan då fokusera på rätt vård för rätt patient, och mindre på stressen att hantera den som knappt behöver någon vård alls.

• Att man låter respektive profession göra det den är bäst på och överlåter okvalificerade uppgifter till andra.

• Att såväl akut som planerad vård ska kunna ske parallellt i rätt tid, på rätt vårdplatsplats och med rätt personal.

Utan förutsägbara störningar minskas antalet kostsamma administrativa omtag och vårdtillfällen, både för patient, arbetsgivare, försäkringskassa och sjukvård.

JAN-OLOF SVÄRD, kirurg, före detta överläkare, Eksjö.

Regler för kommentarer