Mats Strandberg: Världen är så jävla läskig

För ett halvår sedan kunde vi sluta oroa oss för om Mats Strandberg skulle klara övergången från del i författarduon bakom Engelsforstrilogin till soloförfattare. Då brakade ”Färjan” in i våra farvatten med skrovet fullt av blodtörstiga monster. Nu kommer skräckförfattaren med en bokserie för barn.

Författaren Mats Strandberg är egentligen upptagen när jag ringer upp honom en måndagseftermiddag i januari. Han har precis gått igenom korrekturen till den första boken i sin nya fantasyserie för barn ”Monstret i natten”, samtidigt som han håller på att skriva den tredje boken. Och så handlar mycket av hans tillvaro om ”Färjan”, skräckromanen som utspelar sig på en Finlandsbåt och som kom ut för drygt ett halvår sedan.

”Färjan” blev en succé och ska nu bli film. Manus skriver Mats Strandberg tillsammans med Sara Bergmark Elfgren, skrivarpartnern från fantasysuccén Engelsforstrilogin. Dessutom har han börjat förbereda nästa skräckroman. Så han har en del att göra.

– Jag känner mig lite splittrad i huvudet just nu, erkänner han.

Tips: Skräcktips från Strandberg

”Evig natt” av Michelle Paver Krypande kusligt om en polarexpedition

”Exorcisten” ..

Tips: Skräcktips från Strandberg

”Evig natt” av Michelle Paver Krypande kusligt om en polarexpedition

”Exorcisten” av William Peter Blatty Boken är jätteläskig på precis samma sätt som filmen. Den är lite problematisk på grund av den religiösa aspekten, men den är sjukt effektiv.

”Jurtjyrkogården” av Stephen King Boken som fick mig att börja älska skräck.

Mats Strandberg debuterade 2006 med relationsromanen ”Jaktsäsong” och har sen dess genrehoppat: Från relationer till ungdomsfantasy till skräck för vuxna till barnfantasy. Har han svårt att bestämma sig?

– Det känns inte som så stor skillnad, säger han. För mig handlar det om karaktärer.

Första delen i barnboksserien om monstret Frank kommer ut i april, och den är ett rent lustprojekt. Mats berättar att han fick idén för länge sedan, och den kändes för rolig för att inte göra något av. Han började skriva den första boken samtidigt som han skrev ”Färjan” – det var skönt som en balans. Barnböckerna handlar visserligen också om monster, men av en helt annan sort.

– Jag har vänt på det så att det är människorna som är onda. De är hotet.

Boken har ett varulvstema, men på ett snällt sätt.

– Min lille kille blir biten av en liten fluffig knähund och monstret som han blir vill bli klappad och kliad. Men folk förstår inte det och är rädda.

Mats Strandberg har inga egna barn men säger att han har nära till sin barndom. För att skriva försätter han sig i ett barnperspektiv och han funderar mycket över utsatthet. Drar fram egna pinsamma minnen av att vara en liten kille som inte passar in. Men om barnböckerna är roliga att skriva är ändå skräcken hans första och största kärlek. Det känns som basen i hans författarskap, säger han, skräcken är det han alltid kommer att återvända till.

Han läste Stephen King som tioåring och blev frälst. Precis som den gamle skräckmästaren älskar Mats karaktärer, och han mejslar ut dem noga. Det märks inte minst i Engelsforsböckerna, där varje person är otroligt väldefinierad och där perspektiven aldrig flyter ihop trots att berättarrösterna är så många.

Efter Engelsfors tänker nog många på Mats Strandberg som en ungdomsboksförfattare, och han funderade i början av arbetet med ”Färjan” på om den skulle bli en ungdomsbok. Men, insåg han, då hade han ju gått miste om flera fina karaktärers perspektiv.

– En tant, det är ju jätteroligt att ha med en tant. Och de här partytjejerna som liksom är urtypen för vad folk tänker på när de tänker Finlandsfärja. Här får de vara något slags hjältar.

Så för att få plats med alla sina personer valde Mats att skriva för vuxna. Idén till ”Färjan” fick han ombord på just en Finlandsfärja och han insåg genast att det var den perfekta skräckmiljön.

– Det blir som ett mikrokosmos, klaustrofobiskt och tajt.

Men vampyrerna då? Är inte det ett slitet element i litteraturen vid det här laget? Är inte alla dödströtta på vampyrer?

Mats skrattar och säger att det var liksom poängen.

– Jag tänkte att om jag var en vampyr så skulle jag vara så sjukt trött på Twilight och alla sexiga tonårsvampyrer. Och på alla gammaldags vampyrer som smyger runt i skräckfilmerna. Jag tänker att om jag var en vampyr skulle jag säga: ”Vi kan ju vinna över människan hur lätt som helst, kan vi inte bara göra det och återfå respekten?”

Innan ”Färjan” kom ut på bokhandelsdiskarna gick den som sommarföljetong i Svenska Dagbladet. Därigenom nådde den förmodligen en målgrupp som inte brukar läsa skräck. Och nyligen blev Sveriges mest kända skräckförfattare, John Ajvide Lindqvist, nominerad till Augustpriset för sin bok ”Rörelsen”. Skräcken börjar plötsligt dyka upp i finrummen. Vad är det som händer?

Mats säger att det är en tydlig förändring och att det nog handlar om ett generationsskifte.

– Det är vår generation, vi som växte upp med Stephen King, som sitter på kulturredaktionerna nu.

Och så har det med vår samtid att göra, tror han.

– Jag tror att det handlar om att världen är så jävla läskig. Om man läser skräck kan man kanalisera en allmän oro på ett säkert sätt. Jag gillar personligen skräck som har nåt livsbejakande i sig. Det behöver inte sluta lyckligt, men jag vill att det goda i människan också ska få plats.

Fotnot: Mats Strandberg intervjuas live av JP:s spänningsrecensent Rikard Flyckt på Caféscenen på Små Lit, klockan 13:40 (fri entré). Han är också en av fyra gäster på litteraturfestivalens utsålda kvällsprogram.

Regler för kommentarer