Många av oss skulle säkert inte ha några större problem med att klämma i oss en kanelbulle varenda en av årets dagar, men de finns nog en och annan läkare som hellre skulle hålla sig till den slitna men säkra rekommendationen att ta ett äpple i stället.

Hall Medias ansvariga utgivare Marie Johansson Flyckt skriver om vikten av källkritik.
Att fira gin&tonic-dagen, terrakottakrukan, kniven, amatörradion, eller Kenneth är väl inte heller något vi behöver, eller ens bör, göra varje dag – trots att de alla har sin alldeles egen dag i kalendern, precis som kanelbullen.
Men – det finns dagar och det finns dagar, och några av dem är av typen ”ska det verkligen behövas”. Det vill säga, är inte det här något vi bör tänka på varje dag? En sådan, internationella kvinnodagen, uppmärksammades nyligen. En annan mycket nyare och mycket mindre allmänt känd firar vi idag – källkritikens dag. Den inrättades så sent som förra året av Viralgranskaren och Internetstiftelsen i Sverige för att uppmärksamma vikten av källkritiskt tänkande på nätet.
Annons
Annons
Visst kan man tycka att det blir både jippoartat och ytligt med uppmärksamhet för en dag, men att lyfta en viktig fråga kan också vara att så ett frö till större medvetande och till ändrade beteenden.
Mycket i vår vardag i dag går väldigt snabbt, inte minst den del av vår verklighet som rör sig i digitala forum. Vi hoppar snabbt mellan olika länkar och snarare känner än tänker oss fram mellan information och desinformation, vilket ofta grumlar vår förmåga att bedöma det vi läser genom källkritiska glasögon.
Det är ingen slump att dagen kom till så sent som förra året, för även om propaganda och utnyttjande av människans lägsta instinkter inte är något nytt, finns det fler och effektivare verktyg i dag för den som är intresserad av att påverka människor utifrån en specifik agenda. Och eftersom den här typen av information kan delas av så många, inte sällan av våra bästa vänner eller närmaste anhöriga – personer som vi litar på – är risken större att vi inte ifrågasätter det som bör ifrågasättas.
Före jul för drygt ett år sedan spreds en nyhet över världen som hade sitt ursprung i Gislaveds kommun, en nyhet om julbelysning som fick större spridning globalt i sin falska form än i sin sanna. När Värnamo Nyheter skrev om hur för svaga stolpar längs med vägarna hotade årets ljuspynt i kommunen, omvandlade en skribent långt från Småland och Sverige nyheten till antimuslimsk propaganda – utan något som helst intresse för vad som var sant.
Annons
Tänk vad lite källkritik hade gjort för att minska skadan av osanna nyheter, nyheter som lätt sprids med en löpelds kraft.
Annons
Vi inom media har förstås ett stort ansvar för att det som publiceras är källkritiskt granskat – men också för att du som läsare ska ha en källkritisk inställning till media. Därför har vi tillsammans med ett antal andra svenska mediehus tagit fram en utbildningslåda för skolklasser som ska bidra till en ökad kunskap om källkritik hos barn och ungdomar. Den vill vi sprida till så många som möjligt och vi har därför köpt in ett antal lådor som vi under våren kommer att dela ut till skolor i våra spridningsområden.
Men en utbildningsinsats är bara början. För att vi inte ska gå vilse i desinformationsdimman måste vi alla ta vårt dagliga ansvar och se till att det blir lika naturligt att tugga i sig lite källkritiskt tänkande som att känna suget efter en smör- och sockerstinn kaneldoftande vetebulle.
Ofta krävs inte mer än att man stannar upp ett ögonblick för att ställa sig den enkla frågan: Är det där verkligen rimligt? Pröva den nästa gång du går igång på alla cylindrar på något du hör och jag lovar dig att du kommer att både bli klokare och fatta ett smartare beslut. Och utan att tänka på det uppmärksammar du då källkritikens dag varje dag, utan några som helst hälsorisker.