Så gott som alla föräldrar i Sverige upplever naturligtvis inga svårigheter med att få de föreslagna namnen på sina barn godkända, men det finns undantag.

Det finns i praktiken tre skäl som gör att Skatteverket kan stoppa ett namnförslag: om namnet kan väcka anstöt, framkalla obehag för bäraren, eller om det av någon annan anledning inte är lämpligt som förnamn. Sedan den 1 juli 2017, när den nya lagstiftningen trädde i kraft, har Skatteverket underkänt 20 namnförslag (se faktaruta) enligt de nya direktiven, rapporterar TT. Det är lagtexten om risken för förväxlingar som främst skiljer sig från vad som gällde tidigare. Utifrån de kriterierna ska en sådan namntvist för första gången avgöras i Högsta förvaltningsdomstolen.

Ett föräldrapar från Sävedalen utanför Göteborg vill döpa sin son till Ford. Skatteverket har sagt nej och hänvisat till risken för förväxling med bilmärket med samma namn och att Ford inte är lämpligt som ett förnamn då det snarare kan uppfattas som ett efternamn. Förvaltningsrätten och Kammarrätten har tidigare givit Skatteverket rätt, men nu ska fallet prövas i högsta instans för att skapa en vägledande praxis för liknande framtida fall.

Pappan Joseph Kendrick, som kommer från Kanada, säger till TT att orsaken till att de ville ge namnet till sin son var att de hittade flera tidigare släktingar i Kanada som tidigare hade hetat Ford.

– Vi tyckte att det var fantastiskt, och vi förälskade oss i det. Vi såg inte alls det som ett efternamn, det var inte ens en fråga som vi ställde oss, säger Joeseph Kendrick.