Det är välkommet att inrikesminister Mikael Damberg (S) har inbjudit till blocköverskridande samtal om den allt mer skrämmande gängkriminaliteten. Tyvärr har snacket mest gått kring att alla riksdagspartier utom SD fått inbjudningskort.

Det finns flera skäl att vara skeptisk mot att stänga ute partiet från just det här sammanhanget, men det värsta är att det pratas om det och inte vad de här överläggningarna ska leda till. Det är fråga om ett ofantligt mycket mer brännande politiskt problem än att få reformutrymmet att räcka till familjeveckor och översminkade friår.

Ingen enskild åtgärd kommer att stoppa gängkriminaliteten. Det krävs fler poliser, men det hjälper inte om inte hela rättskedjan förstärks. Utan förstärkning klarar inte ett pressat åklagar- och domstolsväsende en ökad mängd ärenden. Fängelserna kan inte svälja fler grova brottslingar utan utbyggnader och att vi tänker om kring vilken sorts busar som alls ska buras in.

Vi måste rensa bland polisens uppgifter, det behövs tidigare och kraftfullare ingripanden när barn uppvisar riskbeteenden och det behövs fungerande skolor även i så kallade utanförskapsområden som annars blir plantskolor för kriminella gäng.

Bland mycket annat. Något som bör finnas med i helhetsbilden är att gå vidare med att förändra straffrabatten för unga brottslingar. Systemet där dömda brottslingar som inte fyllt 21 får kortare straff infördes på 1930-talet, då myndighetsåldern var 21. Det lever kvar, trots att man sedan 45 år tillbaka blir myndig vid 18 och då förväntas kunna ta ansvar för sina val.

Expressen rapporterade i förra veckan om ungdomsgäng som sprider skräck i Göteborg. Ett gäng med en 17-årig ledarfigur misstänks för sju personrån på öppen gata. 17-åringen satt häktad i två veckor i våras, men släpptes efter att ha erkänt. Efter frisläppandet misstänks han för inblandning i fler rån. Han bryr sig inte om att han häktas och kommer att åtalas och dömas.

Att något sådant kan pågå är orimligt. Dagens straffrabatt innebär att äldre tonåringar och unga vuxna kan ha en flera år lång kriminell karriär utan att i princip riskera något. Det gör kriminalitet till ett attraktivare val och det gör ungdomarna till lämpliga fotsoldater för kriminella nätverk.

När de blir 21 år är tanken att lymlarna ska ha lärt sig skillnad på rätt och fel och skärpa sig. Att tro att den som varit yrkeskriminell i åratal ska göra det är förstås bara önsketänkande.

En statlig utredning kom i slutet av förra året fram till att straffrabatten för personer mellan 18 och 20 år kan slopas, men utredningen stötte snabbt på patrull. För justitieminister Morgan Johansson (S) sved förmodligen kritiken från Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten värst. Den senare slog ned på att reformen skulle innefatta alla dömda mellan 18 och 20 år och inte bara de som begår upprepade grova brott och/eller har kopplingar till organiserad brottslighet.

Johansson har förklarat att han tänker gå vidare med lagförslaget men tar till sig av remissinstansernas kritik. Det låter klokt.

För det finns saker vi behöver uppnå med ett särbehandlingssystem 2.0 för unga och saker vi inte behöver uppnå. Till det förra hör att avskaffa den närmast riskfria entrédörren till systemhotande brottslighet. Till det senare hör att fylla anstalter med 19-åriga förstagångstjuvar eller krogbråkstakar.

Var gränserna för straffrabatt eller inte ska dras kan någon annan än en ledarskribent avgöra bäst. Det rimligaste är väl att sikta på vissa brottskategorier och på fall som normalt skulle ge fängelsestraff i en viss storleksordning. Kanske är det möjligt med någon form av klausul för påvisad koppling till organiserad brottslighet.

Även personer under 18 år kan förstås redan vara förhärdade i sin grova brottslighet, men för omyndiga personer har argumenten för ungdomsrabatten en annan resonans. Kanske kan man tänka till kring hur många gånger rabatten kan utnyttjas. Låt gå för en andra chans, men kanske inte en femtielfte.

Det här är inget antingen eller. Vi behöver inte antingen sociala insatser som erbjuder alternativ till brott eller hårdare tag mot unga i början på sina förmodat långa kriminella karriärer.

Vi behöver båda delarna.