För de flesta Tranåsbor är Johanna Aust ett välbekant namn. Tidningen har i flera artiklar berättat om filmproducenten som redan som 21-åring flyttade till Berlin för att utbilda sig på konsthögskola. Sedan 2011 driver hon produktionsfirman Flickfilm med bas i Berlin tillsammans med Carolina Hellsgård.

– Men jag spenderar ganska mycket tid i Tranås, jag har mina föräldrar kvar här och numera även min pojkvän, berättar hon under besöket på Tranås Tidning.

Nu är hon högaktuell med lanseringen av dokumentärfilmen Petra och Peter – en syskonsaga, där hon skildrar livet för två Tranåssyskon om följderna av att växa upp med ett missbruk i familjen.

– Peter var min klasskamrat och Petra var min brors första kärlek, så det här är två personer jag känt sen barndomen. Under tonåren umgicks vi alla i samma svartklädda gäng och Petra och jag höll kontakten efter det, förklarar Johanna.

Petra heter i dag Rosalie och bor sedan länge i Stockholm. Men hur hennes och Johannas vägar skulle korsas via filmkameran tog sig dock en lite annorlunda resa..

– Jag höll då på att göra en annan film där vi åkte runt på olika platser och gjorde kortare nedslag. Då intervjuade jag även Petra och ställde frågor som man kanske inte gör, inte ens som vän. Jag insåg ganska snabbt att hennes historia är så pass speciell. Där och då väcktes väl tanken att göra en film om henne.

Hur reagerade hon?

– Hon sa ja och 2010 började jag filma henne. Men hon påstod sig ha förträngt mycket av sin bakgrund och därför föreslog hon att jag även skulle prata med hennes lillebror Peter. När jag fick tag på honom var han snabbt med på idén.

Resultatet blev en film där Johanna parallellt följde de båda syskonen under mer än fem år.

– De delade en jobbig uppväxt och även hanterade den på olika sätt. Petra är dessutom adopterad och kommer från Guyana i Sydamerika så det handlar mycket om miljö och arv, och att de gått olika vägar.

Hur var det att göra en film om personer du känt sedan du var liten?

– Många kan säkert se fördelarna att man har tillgång till karaktärerna. Och vi kom väldigt nära, men samtidigt har det varit svårt av andra skäl då du måste hålla en viss distans, jag gör ju även filmen för publiken. Min vänskap med Rosalie har satts på prov men vi är goda vänner i dag och hon har varit högst involverad i filmen och kommit med många goda idéer. Hennes förtroende har varit ovärderligt och en gåva, säger Johanna.

Johanna lyfter även fram producenten Stefan Berg och klipparen Erik Bäfving i Malmö som hjälpt till att klippa ihop dokumentären.

När man läser lite om filmen så kan man få bilden av en ganska sorglig historia?

– Det är svårt för mig att bedöma. Den är nog ganska stark, men innehåller även humor och skönhet, det finns samtidigt ljus och hopp i mörkret, säger Johanna.

74-minutersfilmen utspelas till stor del på olika platser i Tranås, bland annat Storgatan, vid Trollsjön och vid Väveribron. Den 30 november blir det en specialvisning med många medverkande närvarande på Biograf Royal.

– Är någon intresserad av att komma så är det bara kontakta mig via Facebooksidan, förtydligar Johanna.

Officiell premiär blir det nästa år och filmen kommer även visas i SVT, då i en nedkortad version.

Nu närmast är Johannas ambition att lägga mer fokus på filmen om sorgen efter mordet på Ida Johansson i Upplands-Väsby.

– Oftast när man gör dokumentärfilm så är det en ganska lång process. Jag håller på att utveckla det här projektet men har inte gått i produktion ännu. Det här är ju något jag gör tillsammans med Idas familj och hennes vänner, säger Johanna.