Ingen ska behöva stå ut med hot, hat och personangrepp för att den har engagerat sig politiskt.

Hot och hat mot politiker är ett hot mot demokratin.
Det finns mycket att tänka och tycka kring att KD-politikern Lars Eriksson i Mullsjö har dödshotats via sociala medier, på grund av innehållet i ett sparförslag för tekniska nämnden. Bestörtning, medkänsla, uppgivenhet, sorg för demokratin.
För det är precis som tidningens reporter antydde i frågan till Eriksson. Om en kommun, som Eriksson sa, ska övergå till att inte informera medier och allmänhet om förslag förrän beslut är fattade, då tappar vi kärnan i demokratin. Transparens och allmänhetens insyn är grundtankar i det svenska öppna samhället.
Annons
Annons
I den övriga nyhetsskörden fanns bland annat en genomgång av 19 män som åkt fast i en razzia för att de tagit sig rätten att köpa kvinnors kroppar, samt en artikel om ett antal kvinnor som startat en nattvandrargrupp för att gatumiljöerna inte är trygga för tjejer på kvällarna. Det är ironiskt att detta, liksom nyheten om dödshotet mot Lars Eriksson, publicerades i tidningens pappersupplaga i dag den 19 november, på den internationella mansdagen.
Det är nämligen till övervägande delen män som hatar och hotar på nätet. I drygt 80 procent av fallen, enligt polisforskaren Stefan Holgersson.
Totalförsvarets Forskningsinstitut granskade tidigare i höst näthat mot journalister i en studie. Rapporten fann att majoriteten av näthatarna var över 40 år, att en förkrossande majoritet var män och att de av någon anledning var särskilt aktiva på fredagskvällar. Vid den tidpunkt då man kan gissa att ölflaket eller vinlådan åker fram sätter de sig alltså vid sina tangentbord och börjar ösa ur sig.
Män i offentligheten (journalister, politiker, debattörer) som utsätts för näthat får ofta sin kompetens ifrågasatt, kanske i kombination med hot om våld. Kvinnor utsätts betydligt oftare för kränkningar med inslag av sexism och sexuella hot. Och oavsett offrets kön är hataren alltså i de allra flesta fall en man.
Annons
Politiker är valda av folket och verkar i allmänhetens tjänst. Det betyder bland annat att de måste tåla hårdare granskning och att deras förslag och beslut ifrågasätts och utmanas. Ingen ska dock behöva stå ut med vare sig hot, hat eller osakliga personangrepp för att den har tagit på sig ett politiskt uppdrag. Vem vill engagera sig i lokalpolitiken när man riskerar att utsättas för det – och man dessutom kan stöta på hatarna i kön i mataffären, eller när man lämnar barn på förskolan, på den ort där man lever och verkar?
Annons
Det svenska öppna samhället – med offentlighetsprincip och goda möjligheter för allmänheten att få insyn i politiska beslutsprocesser – är inte gudagivet. Det är det som ger oss möjlighet att påverka och engagera oss i sakfrågor som ligger oss nära, innan det är för sent. Det är något som vi alla har ett ansvar för att vårda.
Den internationella mansdagen den 19 november har firats sedan 1999. Bland dagens syften finns bland annat att sätta fokus på mäns hälsa och belysa situationer och områden där diskriminering mot män förekommer. Men också att främja positiva manliga förebilder och fira männens positiva bidrag till samhället.
I dag vill jag hylla alla män som inte näthatar och göra dem till förebilder.
Till alla som vet med sig att fingrarna brukar springa argt över tangentbordet (kanske på en fredagskväll) innan ett inlägg landar som en spya på Flashback eller i ett kommentarfält i något socialt medium: Skaffa dig en manlig förebild. Lär dig att räkna tyst till tio innan du vräker på. Skilj på sak och person. Var inte en näthatare.
Det är din och alla andras demokrati som står på spel.