Som legitimerad psykolog och psykoterapeut medverkar Anna Bennich regelbundet i TV4:s Nyhetsmorgon. Hon har sett att ensamhet är ett ämne som engagerar och berör.

– Varje gång när vi har pratat om ensamhet så har jag fått så himla många tittarfrågor. Otroligt många. Gripande berättelser från hela Sverige, säger hon.

Många har ett behov av att prata eftersom de i vanliga fall saknar en sådan möjlighet. Någon som drabbas av depression eller psykiska besvär kan söka vård. Någon som känner sig ensam har ingenstans att vända sig.

- Det är svårt att veta var man ska ta vägen med sin ensamhet, säger Anna Bennich.

Hon är ofta ute och talar, föreläser och håller kurser. När ämnet är ofrivillig ensamhet, så har Anna Bennich märkt att delar av publiken blir osäkra och drar öronen åt sig.

– Det är nästan så att de har svårt att gå dit och sätta sig. Ofrivillig ensamhet är så oerhört skambelagt. Då är det mycket lättare att prata om depression, säger hon.

– Skammen går in i skinnet, längst in i vår kärna: vad säger det om mig att jag inte har några vänner? Vi är ju flockdjur trots allt och vi behöver varandra.

I boken "Att vinna över ensamheten" (Norstedts) beskriver Anna Bennich forskningen och ger konkreta råd för hur vi, som individer och som samhälle, kan hitta fram till större gemenskap.

– Om jag skriver och pratar om det här, så kan det kanske bidra till en förändring, säger hon.

Enligt statistiken har så många som en miljon svenskar upplevt ett lidande som en följd av ensamhet. En del blir ensamma efter en flytt till en ny stad eller i samband med skilsmässa eller separation. För många känns det värst under högtider eller semestrar. Andra har ytliga bekantskaper, men saknar en nära vän.

I värsta fall kan ensamhet vara direkt skadlig, även för den fysiska hälsan.

– När den är ofrivillig och vi inte kan välja bort den över en lång tid. Då är stressystemet kroniskt påslaget, det stängs aldrig av. Det kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, aggressioner eller depression. Det är lika farligt som att vara kraftigt överviktig eller att röka, säger Anna Bennich.

Undersökningar i USA visar att antalet personer som uppger att de inte har någon nära vän har stigit kraftigt sedan 80-talet. Unga rapporterar i högre grad att de känner en känslomässig ensamhet, att de inte blir sedda eller förstådda.

Tendensen i samhället är att vi blir mer självständiga, men också att vi hamnar längre bort från kollektiva sammanhang.

– Nuförtiden går det bra att sköta sig själv och skita i andra. Vi umgås via sociala medier, vilket för mycket gott med sig, men det finns en baksida.

Även korta möten och kontakter har betydelse för vårt välmående.

– Vi ser att det har effekt, säger Anna Bennich.

Det räcker inte alltid att börja en kvällskurs eller prata med folk i affären. Någon som lider av ofrivillig ensamhet kan behöva hjälp, säger Anna Bennich.

– Först så behöver man röja undan de hinder som finns. Det kan vara skam eller social blyghet till exempel, säger hon.

Det finns hopp för alla. Det går att träna upp nyfikenheten för andra och den sociala förmågan, som kommer helt naturligt för en del människor.

– En del har det som magipulver i fickan. De blir som flugpapper i sociala sammanhang. Men det är få förunnat, säger Anna Bennich.

De flesta behöver träna dessa förmågor under livets gång. För det går att lära sig hantera blyghet eller social fobi.

– Ja, det gör det absolut.