I dag berättar tidningen i sin näringslivsbilaga om en skugga som håller den svenska samhällskroppen i ett skamgrepp. Den ökande brottsligheten mot företagare, som det alltför ofta talas alldeles för tyst om. Spektakulära rån får sin plats i allmänhetens blickfång, men under ytan finns resten av isberget. Bedrägerierna, de IT-relaterade brotten, butiksstölderna – och inte minst de systematiska inbrotten där stora värden försvinner men som sällan eller aldrig klaras upp.

Tidningens granskning visar väl på vidden av problemet. Enbart uppgiften att var fjärde företagare på landsbygden har funderat på att lägga ned sin verksamhet helt eller delvis på grund av brottsligheten borde sända ilningar längs ryggraden hos alla som värnar om den sektor som skapar jobben som genererar de skatteintäkter som betalar vår välfärd.

Mycket behöver göras. Butiksägare ska ha rätt att porta seriesnattare. Det behöver rensas bland polisens arbetsuppgifter. Att inbrottsstölder knappt ses som lönt att utreda visar att polisen behöver kraftig förstärkning på utredningssidan och inte bara i yttre tjänst.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att komma åt stölderna är dock att utöka tullens befogenheter. För som Michael Stener, vd på Bygga GWG, berättar för tidningen så finns det en gräns för vad polisen kan göra.

Inbrotten på byggarbetsplatser ökade med 75 procent mellan 2013 och 2018 i polisregion öst. Inbrotten begås nattetid och kan upptäckas påföljande morgon. Då hjälper det inte att polisen rycker ut omedelbart, för man kan kallt räkna med att stöldgodset vid det laget har lämnat landet.

Tullen har i många år lagt minimalt med arbete på att kontrollera trafik ut ur Sverige, eftersom det inte lönat sig. Att föra stöldgods över gränsen är inte förbjudet. Tullen kan larma polis vid misstanke, men inte hindra någon från att korsa gränsen. Det är inte undra på att Sverige alltsedan EU:s östliga utvidgning har varit ett paradis för internationella stöldligor, som enligt polisens uppskattning begår 90 procent av alla stölder av bilar, bildelar, båtmotorer och jordbruksmaskiner.

I fredags redovisade Tullverket, Kustbevakningen och Polismyndigheten resultatet av sitt regeringsuppdrag att öka den gemensamma kapaciteten att mota bort utländska stöldnätverk. Föga förvånande var nya befogenheter för tullen avseende utgående gods huvuddraget. Skärpta straff för systematiska stöldbrott finns också på bordet. Det är bra, men intressant först när det går att få tag i någon att lagföra över huvud taget.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) lovade att gå vidare med båda delarna, vilket innebär att förändringarna kan vara implementerade 2021. Det hade varit glädjande om det inte hade varit så pinsamt att det sker först nu. Problemet har varit känt i årtionden och en statlig utredning föreslog samma befogenheter för tullen redan 2006. Att inget har skett förrän nu är ett underbetyg åt alla regeringar som kommit innanför Rosenbads dörrar sedan dess.

Företagare som vågar satsa tid, energi och kapital på idéer som skapar jobb är de verkliga välfärdsbyggarna. Det är en klen tröst i ljuset av hur länge statens svek har pågått, men det bör ändå sägas: Bättre sent än aldrig.