Kommunen planerar för nya bostadsområden runt om i Vetlanda och två av dessa är Madhagen och Norget, som sträcker sig längs Västerleden mellan Bilprovningen och Biltema. Det är ett stort område på sammanlagt 72 hektar, vilket går att jämföra med Himlabackarna som omfattar 25 hektar. På grund av storleken kommer kommunen agera något annorlunda än vanligt.

– I och med att området är ganska stort vill tjänstemännen göra en vision över vad man skulle kunna göra med området innan man går in i en detaljplan. Då fastställer man vad man vill bygga och hur det ska utformas och var vägar ska dras, berättar kommunalråd Henrik Tvarnö (S).

Visionsarbetet kommer bland annat att gå ut på att göra studiebesök i andra kommuner för att se deras framgångskoncept eller leta nya idéer för att utforma ett större bostadsområde.

– Vi har inte gjort detta under min tid som kommunalråd. När vi planerade Himlabackarna fanns det en strategisk styrgrupp med olika professioner där vi innan pratade mycket om vad vi vill med området och vad det ska landa i i slutändan. Det var ett mindre typ av visionsarbete. Det är lite större den här gången, men då är också området större.

Hur mycket bostäder som kan tänkas byggas är inte helt klart ännu, men i den fördjupade översiktsplanen nämns runt 60 nya bostäder vid Madhagen och 100 till 140 nya bostäder vid Norget.

– Men det är en väldigt kraftig höftning om vad man tror att det kan bli. Det finns en del fornlämningar i området som man måste ta hänsyn till, och de som bor på andra sidan Västerleden, alltså mer in mot Vetlanda, måste få tillgång till någon form av rekreation så att de kommer förbi det området, säger Henrik Tvarnö.

– Det har absolut potential att bli ett större område, men det bygger på att människor vill flytta dit. Det är klart att vår attraktivitet som ort är ganska avgörande.

Tanken är att i det nya bostadsområdet skapa en blandad bebyggelse. För att undvika att bilda så kallade "sovstäder", alltså ett område där de flesta befinner sig enbart för att sova då det främst består av bostäder, vill kommunen här även se andra verksamheter, som exempelvis företagshotell, en frisör eller butik.

Dessutom är tanken att här ska byggas ytterligare en förskola och långsiktigt även en ny grundskola.

– Gör vi ett bostadsområde som är så här stort kommer det krävas att det finns både förskola och grundskola. Om det blir ett stort bostadsområde kommer vi inte att klara förskoleplatserna, utan då kommer vi att behöva en förskola här också. I exempelvis Ekenässjön åker många in till Vetlanda för att arbeta, då det ligger det bra till vid Nydalainfarten.

Området kännetecknas idag av skog och Norget ligger inom Karlslunds rekreationsområde. Tanken är att en del av detta i viss mån ska finnas kvar då en del av området ska avsättas för just rekreation.

– Man måste kunna ta sig igenom det nya området på något sätt så att man kommer till rekreationsområdet bortanför. Sedan har de som bor i området närhet till Tjustkulle, som också är ett av våra rekreationsområden.

Kommunen äger i dag hela området med undantag från fyra fastigheter.

– De som bor där blir också en del av detaljplanen. Det är en del av styrkan med området, att det redan bor människor där och att vi kan samordna detta tillsammans med dem. Det ser jag bara fördelar med.

Kommunen vill även se över möjligheten att i anslutning till det nya bostadsområdet lägga en ny hållplats för tåg. Hållplatsen skulle i så fall ligga i närheten av Nydalaområdet. Men enligt Tvarnö har Trafikverket uttryckt en viss tveksamhet till idén när den presenterades av kommunen.

– Vi har ganska stor tilltro till järnväg här, tittar man på hela Nydalaområdet blir det möjligt att ha det som en knutpunkt. Det blir lättare att komma dit och parkera bilen om du ska pendla och då behöver man inte komma hela vägen in i centrala Vetlanda.

Samtidigt är ett stationsläge, vilket Tvarnö påpekar, en stor investering.

– Det finns ingen plan eller tanke om det just nu, men vi vill ändå att när vi ser att vi växer i den riktningen ha med det som en möjlighet. Om tåget faktiskt utvecklas på ett positivt sätt att vi har kvar den möjligheten, säger han.

Madhagen nämndes mycket förra året i samband med projektet Hubville, där Vetlanda kommun var en av de intressenter som var med och sökte medel för att delta i projektet. Hubville fick senare avslag av Vinnova, men tanken är att kommunens visionsarbete ska gå i samma spår som Hubvilles tankar gällande ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

– Hubville var ute efter att hitta hur man bygger hållbart ur alla tre perspektiv, och det vill ju vi också. Men jag vill inte ta någon annans varumärke och sätta på detta, för det här är Vetlanda kommuns visionsarbete, säger Tvarnö.

Om projektet hade beviljats pengar från Vinnova hade ett ännu större arbete kunnat göras, men på grund av ekonomin tvingas kommunen skala ner arbetet.

– De summorna kan inte vi gå in med då vi inte får tillbaka det när vi säljer marken, säger Tvarnö.

Visionsarbetet kommer att göras tillsammans med flera så kallade externa aktörer. Bland dessa finns bland annat Trafikverket, Njudung energi, Nuvab, hyresvärdar, producenter, Naturskyddsföreningen och representanter från Hubville.

– Vi kanske kommer att vara på en skola för att prata med barn om vad de tror är framtidens boende, eller se vad de letar efter. Det är jättemånga parter med och Hubville är en av dem, säger Tvarnö.

Vad kommer de att bidra med?

– Hubville är duktiga på hållbarhet, både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, så då ger vi dem möjligheten att vara en del och berätta vad de tror att framtidens bostads- eller verksamhetsområde behöver ha för att människor ska trivas där, svarar Henrik Tvarnö.

Kommer de externa intressenterna att få betalt för arbetet de gör?

– Nej, utan det får man själv vara med och bidra med utifrån sina intressen. Producenterna är intresserade av att området ska bli bra så att de kan köpa mark och bygga sina hus där.

Enligt Henrik Tvarnö kan byggnation komma att starta redan inom två år.

– Sedan säger jag som vanligt att jag har förhoppning om att vi ska komma snabbare fram än så. Vi behöver nog någonstans mellan sex till tolv månader till visionsarbete, sedan säger man att en detaljplan tar ett år, men då kan vi använda mycket av arbetet som vi har gjort i visionsarbetet. På det sättet får vi en flygande start i det, säger Henrik Tvarnö.