Petra Olsson växte upp i en Stockholmsförort innan hon hittade till småländska Stockaryd. Ett besök tillsammans med en kompis visade sig bli en betydligt längre vistelse än så – och sedan dess har hon stannat.

– Jag har alltid sagt att Stockaryd är min plats på jorden, jag hittade hem för första gången i livet när jag kom hit, säger Petra.

Nu har hon valt att berätta om sin uppväxt, som präglades av alkoholpåverkade föräldrar. Berättandet gör hon genom Emelie, huvudkaraktären i Petras debutroman ”Livet som blev mitt”.

Romanen är baserad på händelser från Petras egen uppväxt, men hon är tydlig med att det inte är någon självbiografi. Istället har hon blandat sina egna, personliga erfarenheter med fiktiva händelser och karaktärer i boken.

– Jag skyddar väl mig själv delvis, och mina nära. Sen är boken mörk i perioder, så då ville jag väga upp det med lite ljus. Det är framför allt därför jag har valt att skriva på det här sättet, berättar hon.

”Livet som blev mitt” handlar om Emelie, som växer upp i förorten Brandbergen tillsammans med sin tvillingsyster och sina föräldrar. I boken får man följa Emelies liv från dess att hon är sex år gammal tills att hon närmar sig 30 – vilket Petra förklarar med att hennes förhoppning är att boken ska ge hopp till de som känner att de sitter fast.

– Föräldrarna dricker mycket, så det handlar mycket om hur hon hanterar en vardag fylld med våld och alkohol. Samtidigt handlar boken mycket om förlåtelse och försoning, säger Petra.

– Jag ställer frågan ”hur hanterar ett barn en vuxenvärld som sviker?” och det är kärnan i boken, fortsätter hon.

Författarskapet och att skriva böcker är någonting som alltid har lockat Petra, inte minst i samband med att berätta sin egen historia. Det var dock först när hennes mamma gick bort som hon bestämde sig för att ta tag i sin dröm.

– Min mamma dog alldeles för ung och vi hade ett väldigt fint sista år tillsammans, en försoning. Jag bestämde mig för att när jag har bearbetat sorgen så ska jag berätta om mig och mamma, säger Petra.

– Det var viktigt för mig att bearbeta allting innan jag skrev boken, så jag ser den mer som mitt avslut, fortsätter hon.

Själva skrivandet startade för ungefär tre år sedan. Till en början blev det inte mer än det som senare kom att bli prologen, men efter visa ord från en av sina söner kom hon igång med skrivandet på riktigt.

– Min son kickade igång mig faktiskt. Jag hjälpte honom med en svenskaläxa som handlade om ens drömmar, varpå jag berättade om författarskapet. Då skällde han ut mig helt enkelt, och sa att jag borde följa min dröm och skriva den här boken. Så efter det satte jag igång, berättar Petra.

Därefter gick skrivandet i perioder, ibland kunde hon sitta åtta timmar i sträck och skriva medan det i andra omgångar gick lång tid mellan gångerna. Någon exakt tanke om hur boken skulle bli hade hon inte heller när hon satte igång, mer än den tidslinje hon själv upplevt och utgick ifrån.

– Jag lät nog mer berättelsen, de exakta händelserna och karaktärerna komma till mig under tiden jag skrev, säger Petra.

Ibland kunde detaljerna också plötsligt komma till henne. Petra berättar bland annat om hur hon satt på en konsert, hörde artisten säga något mellan låtarna och direkt ville hem och skriva.

– Då kände jag att nu måste jag hem direkt, det bara kom till mig, berättar hon.

Efter drygt två år av skrivande hade hon slutligen ett färdig manus framför sig på datorn. Då började hon mejla till olika förlag med förhoppningen att få boken utgiven – och det visade sig gå snabbare än vad hon trodde.

– Jag var beredd på att det skulle ta lång tid, trots att jag hade övergått till att kontakta mindre förlag. Så när de svarade efter bara en vecka blev jag väldigt chockad. Men också jätteglad, såklart, säger Petra.

Kontraktet signades snabbt och det senaste året har därefter bland annat ägnats åt att få texten korrekturläst, fixa detaljer och välja röst till ljudboken. Inom de närmsta dagarna levereras den tryckta boken och den 9 november släpps den för allmänheten.

– Det tar lång tid att få allting klart, för att det ska bli så bra som möjligt. Sen är det alltid skönt att få professionell hjälp genom ett förlag, det har varit ett viktigt stöd, säger Petra.

Trots blandade känslor av förväntan och vemod inför boksläppet så berättar Petra att hon mest av allt hoppas att boken ska kunna hjälpa och stärka andra som har eller har haft en liknande uppväxt.

Petra lämnade sitt liv i Stockholm bakom sig när hon flyttade till Stockaryd och har sedan dess jobbat för att kunna förlåta och försonas med sitt förflutna. Den vägen till ett annat liv vill hon inspirera andra till att se.

– Bara för att man växer upp med missbrukande föräldrar så behöver man inte göra det till sitt eget liv, det finns alltid ett val. Jag hoppas att boken ska ge hopp till de som känner att de sitter fast, säger hon.