I våras kom polisen med ett nödrop till regeringen. ”Svensk polis har inte de offensiva verktyg som behövs”, skrev rikspolischef Anders Thornberg i en debattartikel i DN.

Polisen efterfrågade framförallt utökade möjligheter att få använda hemliga tvångsmedel mot den organiserade brottsligheten.

Önskemålet handlar om att få använda avlyssning eller dataavläsning i syfte att förhindra brott och utan krav på en konkret brottsmisstanke mot en utpekad person.

Hemliga tvångsmedel i preventivt syfte tillåts i dag framförallt för att säkerhetspolisen ska kunna förhindra terrorbrott.

Regeringen har nu beslutat om direktiv för att utreda hur den öppna polisen ska få samma möjlighet för att förhindra allvarliga brott ”inom ramen för kriminella nätverk”.

Högeroppositionen i riksdagen har sedan en tid drivit på för att hemliga tvångsmedel ska kunna användas även utan konkret brottsmisstanke.

Regeringen vill även utreda om polisen ska ges utökad möjlighet till husrannsakan i preventivt syfte.

Ett lagförslag på det området kom i somras. Det förslaget begränsas dock till gemensamt tillgängliga utrymmen, som trappuppgångar, källarkorridorer och tvättstugor i flerbostadshus. Däremot fanns inte bostäder med. Den utredning som utredde husrannsakan åt regeringen ansåg att det skulle vara ett alltför omfattande integritetsingripande.

Regeringen vill nu ändå utreda om nya möjligheter till husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet ska införas. Men samtidigt ska det utredas om skyddet för privat- och familjelivet och den personliga integriteten bör stärkas.

Den nya utredningen ska lämna sina förslag senast den 2 februari 2023.

Sedan tidigare arbetar en annan utredning med förslag för att sänka ribban för hemliga tvångsmedel så att fler brott kan omfattas. Den utredningen ska lägga sina förslag nästa år, men handlar inte om tillåta till exempel avlyssning i preventivt syfte.

Peter Wallberg/TT