När Meryan Yousef var på väg till skolan på tisdagsmorgonen såg hon flertalet polisbilar vid ingången till Folkparken.

– Då ser jag hur fyra poliser försöker dra in en person i en av bilarna och hur hen skriker. Skrek jättehögt, faktiskt.

Hur kände du?

– Det var läskigt. Vad har hänt här igen? Polisen var här för några veckor sedan och gick runt i området, men det var inget särskilt då.

– Man känner ett sådant obehag över att det händer just här, tillägger klasskamraten Amaliya Kushayvea.

– Det brukar inte hända.

Tidningen träffar även Alva Svensson, Felicia Fyhr, Elin Abrahamsson, Allie Råsberg, Lovisa Lifström och Hedda Rosén från Holavedsgymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Några av dem anlände till Folkets park-området vid 08:40. Endast tio minuter efter att polisen larmats till platsen.

– Vi visste inte vad som hade hänt då, berättar de.

Det fanns inga avspärrningar på platsen, utan det eleverna möttes av på platsen var ett antal poliser som kröp längs med en av byggnaderna i området.

En av tjejerna berättar att det händer att polisen syns kring skolan och att de därför inte reagerade så kraftigt på det först.

– Men så blir vi såklart misstänksamma när vi ser poliser krypa runt. Sedan såg vi en civilpolisbil och en ambulans.

En av eleverna fick ett sms från sin mamma med uppmaningen att ”hålla sig i klassrummet”.

– Och min pappa ville åka och hämta oss. Ingen visste ju någonting.

Hur ser ni på det då?

– Jättedåligt. Att vi inte får någon information. Det kan ju vara någon som får panik och har varit med om någon traumatisk händelse tidigare. Det är ju inte heller så lätt att koncentrera sig i skolan när man vet att det är ett stort polispådrag.

– Vi har knappt fått någon information om det här. Vi sitter på lektion och får bilder skickade till oss att det är poliser överallt. Varken vi eller våra lärare får veta någonting. Det var kaos och ryktena går direkt, utan vi läser ju på nyheterna.