Sverige klassades enligt EU:s regler som ett vinland 1999, vilket innebär att de vingårdar som blivit godkända av Livsmedelsverket har rätt att märka sina viner med årgång och druvsort. Det var också under 1990-talet som de första kommersiella vinerna började produceras i Sverige med svenskodlade druvor.

Sveriges klimat innebär en utmaning och gör att svenska vinodlare generellt får fram mindre volymer vin, vilket i sin tur gör produkten dyr. 2018 års skörd var en rekordskörd, mycket på grund av den extrema hettan, men det återstår att se om det blir ett toppår även i kvalitet.

Hittills har få sammanställningar av branschen gjorts men 2018 kom två stycken: ”Dryckesbranschrapporten 2018” samt ”Sveriges vingårdar 2018”.

De har tagits fram av bland annat LRF och Föreningen Svenskt Vin. Delar av rapporterna bygger på enkätundersökningar med de kommersiella vinodlarna i Sverige.

1. Så många är de

I dag finns omkring 250-300 vinodlare i Sverige, varav cirka ett 40-tal är kommersiella och alltså tar fram ett vin som går att sälja. Totalt täcker vinodlingarna omkring 100 hektar. De flesta av odlarna har mindre än en hektar mark.

2. Så har vinproducenterna placerat sig

De flesta vinproducenterna finns i Skåne och längs med kusterna, men även andra delar av Sverige har börjat utforskas i en allt större utsträckning, till exempel de nordöstra delarna av Småland samt Östergötland.

3. Så stora är företagen

Majoriteten av de kommersiella vinodlingarna i Sverige omfattar mellan ett och fem heltidsarbeten. De flesta sysselsätter 1-2 personer.

Annons

4. Så är vinerna som produceras

Det finns i dag många druvor som fungerar i det svenska kallare klimatet och efter mycket experimenterande, bland annat i Tyskland med korsningar och hybrider, har svenska vinproducenter lärt sig vad som fungerar. De vanligaste förekommande druvsorterna i Sverige är Solaris och Rondo. De ger generellt en syrligare karaktär.

5. Så ser lönsamheten ut

I genomsnitt har svenska vinproducenter investerat drygt tre miljoner kronor per gård. Tre fjärdedelar av dem har investerat med egna medel. För 2017 angav 80 procent av odlarna att lönsamheten var ganska eller mycket dålig, för åren 2018-2020 ser det bättre ut. 50 procent har dystra ekonomiska utsikter, men andelen som svarat att lönsamheten blir god eller mycket god har ökat.

6. Så säljs vinet

De flesta av de svenska kommersiella vinproducenterna säljer sitt vin via Systembolaget, en mindre andel säljer genom egna serveringstillstånd eller via export. Nio av tio vinproducenter är för införandet av gårdsförsäljning.

7. Så länge har de varit i branschen

Flertalet av företagen har tillkommit de senaste tio åren och vingårdarnas ålder i Sverige är i genomsnitt 8,9 år, varav de flesta ligger i spannet 5-10 år.

8. Så är den typiska vinproducenten

Snittåldern på de svenska vinproducenterna är 55 år, varav majoriteten är mellan 55 och 64 år. De flesta är män, 73 procent, men på tre av fyra gårdar har kvinnor en ledande roll.

9. Så ser sidoverksamheterna ut

I dag satsar alltfler av de svenska vinproducenterna på besöksnäringen för att få ekonomi i sin verksamhet och flera av dem har sommarrestauranger, några även gårdshotell samt möjlighet för provsmakning och konferenser. Visit Skåne har skapat en ”Route du vin” för att uppmärksamma vingårdarna.

10. Så är vinproducenterna som företagare

I rapporterna beskrivs den svenska vinbranschen som en dynamisk startup-industri. Den är fortfarande präglad av mycket passion. Företagen karaktäriseras av att de är lokala, småskaliga och att de främst har sina kunder i närområdet. I marknadsföringen har en produkts ursprung och identitet stor betydelse.

Fotnot: Tryck på taggen ”#smålandstoscana” för att ta del av alla artiklar i serien.

Vin
Eu