När den mångåriga luciatraditionen nu bröts i Sävsjö visade det sig att Martina Stenman, Per-Åke Wennerberg och Bosse Hellgren, i sällskap med en blinkande plastgran och en halmbock, mycket väl kunde fylla tomrummet som uppstått. Martina Stenman har annars som musiklärare ansvarat för Sävsjös luciatåg de senaste åren.

Flera av kvällens musikstycken och sånger hade Martina antingen skrivit både text och musik till eller tonsatt. Exempelvis hade Carl Snoilskys ”Vintervisa” fått sköna toner att slingra texten runt.

Medan Martina sjöng och antingen spelade gitarr eller flöjt spelade Per-Åke dragspel, trumpet eller piano och Bosse kontrabas.

Fin tolkning

Annons

Martina tolkning av Dolly Partons ”Coat of many colors” tog där den skulle, mitt i hjärteroten och följdes av nyckelharpisten Emilia Ampers lika tänkvärda ”Ljus i mörkrets tid”.

De tre musikerna var samkörda och skönt prestigelösa. Att Martina tappat sin tvärflöjt i golvet så att tonen F var utslagen ledde inte till någon värre katastrof än att hon försvann ut från scenen en stund för att hämta reservflöjten i bilen. Under tiden höll Per-Åke låda som om allt varit regisserat från början.

Inte samtidigt

Göran Hanssons dikt ”När hjärtat fryser kallt” hade också tonsatts av Martina som här både sjöng och spelade tvärflöjt – om än i samtidigt. Även hon har tydligen vissa begränsningar.

Mot slutet bjöd musikerna på en avancerad version av ”Min hatt den har tre kanter” där Martina lät tonerna flöda så pass att det krävdes tre notställ i bredd och flera andningspauser.

Med sin egen Sävsjöblues tog Martina med publiken från Vrigstad via Rörvik och Stockaryd till Kulturhuset i Sävsjö där en julkonsert visst pågick i Röda kvarn. Allt innan konsertsäcken knöts ihop med ”Jag drömmer om en jul hemma”.