Härom veckan var det Black Friday. Jag visste först inte vad det innebar, bara att det skulle vara fullt upp i butiken där jag jobbar extra. Mycket folk, bra erbjudanden och en hel del stress. Några dagar innan läste jag på och såg att dagen inte funnits i Sverige mer än något år. Jag blev ganska lättad då jag trodde jag levt i min egen bubbla lite för länge...

För dig som inte vet vad Black Friday är kan jag sammanfatta kort. Det är den dag som infaller dagen efter Thanksgiving och det är USA:s största shopping- och readag. En senare förklaring till namnet är att denna dag går många butiker från rött (förlust) till svart (vinst) i räkenskaperna. Alla butiker öppnar väldigt tidigt, vissa redan vid midnatt, men vanligt är annars att man öppnar vid klockan 5 eller 7 på morgonen, samt stänger väldigt sent. (Källa: Wikipedia)

Likt mycket annat från USA var det inte så oväntat att Sverige skulle ta efter det här. Men frågan är, är det en bra eller dålig dag?

Annons

Själv är jag en stor motståndare till stress. Det där med trängsel är inte heller något som ligger högt på listan... Rea – väldigt högt upp! Jag är väldigt ekonomisk. De som känner mig ler litegrann just nu och harklar sig innan de högt säger – "snål". Men jaja, det finns många olika sätt att se på det där. Jag älskar att fynda och jag älskar saker, kläder, skor! Därför är en sådan här dag med alla erbjudanden runt om perfekt. Men nej, nej, nej, nej! Aldrig i livet att jag ger mig ut och trängs med alla galningar som inte ens vet vad ordet hyfs innebär. Jag struntar hellre i att spara några hundralappar och kan nog säga att jag hellre betalar dubbelt för att slippa allt ståhej.

Jag såg klipp från USA där vuxna människor roffade åt sig saker – från barns famnar! Ja visst låter det fruktansvärt. Det är det... Hur folk slog varandra, skrek, grät och personal som sprangs ner av folkmassan som skulle in i butikerna så fort som möjligt. Det är sorgligt och riktigt så långt har det (förhoppningsvis) inte gått i Sverige än, men det är säkert bara en tidsfråga.

I butiken jag jobbar kändes läget ändå under kontroll, men i grannbutiken var det kaos. Totalt kaos! Jag och mina kollegor kunde knappt behålla frukosten när vi såg hur personalen där inne kämpade för att hinna med medan svetten rann längs pannan. Långa köer och människor, med något som såg ut som stark irritation i blicken, över att de minsann inte fick någon hjälp av de som jobbade där... Suck.

Det är precis som att allt sunt förnuft försvinner när det kommer till pengar och man bryr sig inte om någon annan än sig själv. Viktigast är att ingen hinner före och får den där produkten som man själv spanat in och Gud nåde den som skulle råka ta den innan.

Efter stängning drogs en lättnads suck av alla de som kämpat bakom kassan och jobbat hårt för att försöka ha någon ordning på sin arbetsplats. Men sååå mycket pengar som tjänats, vilket gör alla de högre cheferna lyckliga så att ögonen tåras. Och alla de som handlat i den där fruktansvärda atmosfären drar även de en suck av lättnad när de kommit hem och ser allt fint de fyndat in. Då var det helt plötsligt väldigt värt allt det där jobbiga.

Det finns väl både gott och ont med en sådan här dag, det är ett faktum. Men har man svårt för andra människor är en stark rekommendation för nästa år att – stanna hemma!

rea