MEN DET betyder inte att de har saknats helt.

Handelspolitiken, inte minst, har spelat en stor roll - tyvärr på ett sätt som förebådar en negativ utveckling i riktning mot mer protektionism.

På denna punkt har faktiskt Donald Trump och Hillary Clinton inte stått alltför långt ifrån varandra.

Liksom Trump har Clinton en idé, låt vara annorlunda, om hur amerikansk tillverkningsindustri ska stärkas och Kinas trixande med internationella regler hejdas.

Clinton kommer också att säga nej till alla handelsavtal som inte garanterar stigande löner, tillskapandet av välbetalda arbeten och stärkt nationell säkerhet.

OM DEN amerikanska valrörelsen i övrigt har varit ett unikt och säreget drama, följer den i handelspolitiken dessutom en internationell trend.

Det märks allt mindre entusiasm för internationell handel i politiken.

EU:s frihandelsavtal med Kanada kunde undertecknas först efter en lång och intensiv kamp, som ger en föraning om hur svårt det kommer att bli att färdigställa motsvarande avtal med USA.

Och ännu svårare lär det bli att ena EU omkring ett avtal med Storbritannien.

Samtidigt har under senare år handelshindren blivit fler snarare än färre. Bara USA införde under perioden november 2008 till maj 2016 över 600 diskriminerande åtgärder, flest av alla G20-länder.

Annons

Alldeles befogad tycks milt uttryckt inte Donald Trumps kritik av en demokratisk administration som låter sig köras över i handelspolitiken och underlåter att bevaka amerikanska intressen.

HUR DESSA handelshinder har påverkat världsekonomin är en annan fråga, men klart är att handeln länder emellan har planat ut.

Enligt Global Trade Alert stod de globala exportvolymerna stilla i femton månader från början av 2015.

Världshandeln upphörde att växa trots att den inte rådde någon recession.

Att något sådant händer tillhör ovanligheterna i den ekonomiska historien och har inte hänt sedan Berlinmurens fall.

Utvecklingen väcker frågor.

Är det så att globaliseringen, denna process som länge har betraktats som en naturlag, har nått sin höjdpunkt?

Kommer globaliseringen nu att börja gå baklänges?

Men utvecklingen väcker också farhågor.

Om kakan krymper blir det mer konflikter om det som återstår.

Regeringar, skriver Global Trade Alert, kan komma fram till att de måste göra mer för att stänga ute utländska företag för att säkra större delar av världsmarknaden för sig själva.

I EN RAPPORT från den schweiziska banken Credit Suisse fanns globaliseringens slut med som ett av tre scenarion.

Och det var ett dystert scenario: lägre tillväxt, risk för valutakrig, risk för att utveckling i riktning mot folkstyre vänds, tilltagande fattigdom och inre stridigheter - faktorer som sammantaget skulle kunna skapa öppna konflikter som kan leda till militära kraftmätningar mellan stormakterna.

Om det i början av 2000-talet diskuterades flitigt om globaliseringens förtjänster och nackdelar, har begreppet idag närmast fallit ur bruk.

Men så mycket kan i alla fall sägas som att globaliseringen kommer att bli saknad när den ersätts av något annat.

EU