Vi lever som att vi hade fyra jordklot och vår överkonsumtion påverkar naturen. I kombination med konflikter mellan olika intressen, gör det att länet inte kommer att nå sina miljömål 2020.

Det konstaterar Catarina Kristensson, chef för enheten för ekologisk hållbarhet, när länsstyrelsen i Jönköpings län i dag släpper den 60 sidor långa rapporten Milljömålsbedömning 2017.

I den listas målen punkt för punkt - och läsningen är dyster.

På bara en, Grundvatten av god kvalitet, ser utvecklingen god ut. Samtliga andra miljömål har plumpar i protokollet - och missar målen.

Samtidigt händer det saker.

— Man ser ju att det är hemskt mycket bra arbete som sker i länet, av en mängd olika aktörer. Att både stora företag och privatpersoner installera solceller och bra nya avfallssamarbeten kommunerna emellan som gör att man kan få helt annan stuns i arbetet, är två exempel, säger Catarina Kristensson.

Men att bara ett av elva regionala mål nås - hur tänker du kring det?

— Att takten måste öka i genomförandet, att det inte görs tillräckligt - och där har vi alla ett ansvar. Kommunen, näringslivet, invånarna, länsstyrelsen, regionen.

Utvecklingstrenden är trots allt positiv för två av målen, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning.

— Där går det på rätt håll. Å andra sidan är den negativ för Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Det sistnämnda kan till viss del förklaras av strukturomvandlingen i jordbruket, menar Kristensson.

Annons

— Det är svårt att få lönsamhet så fler och fler lämnar yrkesjordbruket och blir fritidslantbrukare. Då blir det svårt att ha kvar öppna landskap.

Vilket mål gör dig mest oroad att vi ser ut att missa?

— Begränsad klimatpåverkan kommer inte att nås och det gör mig väldigt bekymrad att vi inte gör mer där.

Det målet, precis som Skyddande ozonskikt (som kommer att nås) och Säker strålmiljö (som är nära att nås), bedöms bara nationellt. Tillsammans med de elva regionala handlar det alltså om totalt 14 miljömål.

Drunkna inte

Många av målen regionalt hänger ihop - mark, luft och vatten, och de är därför svåra att vikta, menar Catarina Kristensson.

Framåt ser hon gärna att fler bidrar.

— Det gäller att hitta sin grej, istället för att drunkna i allt.

Vad vill du se som den största förändringen för att nå fler av målen?

— Miljöperspektiven integrerade i ledningsbeslut. Det är först när man ser att det inte är en enskild händelse som en kan lösa utan en central fråga, en aspekt som måste prioriteras, som det kan bli förändring.

Lyckligt nog är det också just att få in miljöfrågan naturligt i olika sammanhang, som hon tycker sig se en inspirerande trend - uppåt.

— Det strategiska miljöarbetet hittar mer och mer sin naturliga plats bland annat tack vare klimatfrågorna. Jag tror att det finns en känsla och en insikt att det här är inte hållbart som vi håller på.

Catarina Kristensson ser ett ökat fokus på ekosystemstjänster, friluftsliv kopplat till hälsa, och intresse för livsmedel.

Själv är hon extra stolt över länsstyrelsens arbete med solkraft, att den installerade effekten har ökat med 55 procent under året projektet pågått.

Det kan du göra

Viktigt framåt är kommunernas klimatrådgivare fortsatta frenetiska arbete, förändringar i transportsektorn - att Värnamo skaffat elbussar är ett steg i rätt riktning där, och klimatrådets fortsatt starka roll som en samverkansyta mellan offentliga sektorn och företag, säger Catarina Kristensson.

Finns det något länsinvånarna kan ändra direkt?

- Jag tänker inför julhandeln att man inte köper något man inte behöver eller har tänkt använda under lång tid. Tänk kvalitet och inte slit och släng. Och fokusera på andra värden än konsumtion.