DET TOG lång tid innan ämnet slutade att vara tabubelagt. I samband med att vi har börjat prata mer om det har vi samlat på oss mer kunskap.

Vi har lärt oss att det handlar om gruppens kontroll över individen. Vi har lärt oss att hederskultur främst förekommer bland familjer från starka klansamhällen.

Mekanismerna bakom hedersbrotten blir allt tydligare.

Men ändå. Bilden av vem som faller offer för hedersbrott måste breddas.

De flesta av oss tänker på en tonårig tjej som bor i en förort, som precis har börjat frigöra sig från familjen, som har tagit av sig slöjan, som vägrar gifta sig med den person som föräldrarna har valt ut och som skaffar vänner och/eller pojkvänner som inte accepteras av familjemedlemmarna.

Sedan blir hon misshandlad eller mördad av fadern eller bröderna. Ibland har modern gått med på det, ibland inte.

VISSERLIGEN ligger det väldigt mycket sanning bakom typexemplet på hur ett offer för hedersvåld ser ut. Problemet är att detta gör att vi missar andra som kan vara i riskzonen.

Enligt organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime så är familjmedlemmarna i många länder rangordnade utifrån kön och ålder, där de unga är underordnade de äldre och kvinnorna underordnade männen.

Det kan vara anledningen till att unga kvinnor och flickor är särskilt utsatta.

Annons

Men även äldre kvinnor, gifta kvinnor, unga män och äldre män kan falla offer för hedersvåld.

Det finns flera exempel på män som har blivit mördade, ofta av flickvännens familj. Tvångsäktenskap, liksom förbud mot att skaffa en flickvän från en annan kultur, drabbar även unga män. Homosexuella är en annan särskilt utsatt grupp.

Inte heller måste offren eller förövarna tillhöra en muslimsk familj. Det är viktigt att poängtera, så att man inte stirrar sig blind på religion. Förekomsten av hedersvåld är vanligare i muslimska länder men även bland de minoriteter som inte är muslimer.

Att tillhöra en klankultur där grupptillhörigheten är stark och där enskilda familjemedlemmar måste bete sig exemplariskt för att inte ”smutskasta” resten av familjen är ofta en förutsättning för hederskulturen.

FADIME SAHINDALS släkt har sedan det första mordet för snart sexton år sedan fortsatt att vara omnämnt i samband med mord som har varit, om inte direkt så indirekt, hedersrelaterade. Morden som de berörda släktingarna har varit inblandade i visar hur komplext ämnet är.

Det första mordet, på 26-åriga Fadime Sahindal, begicks av hennes far år 2002.

År 2016 mördar Fadimes kusin Kim Sahindal en man bara för att han var exfruns nya sambo. Och i maj 2017 blir en man ur Sahindal-släkten mördad av en annan släkting bara för att den förstnämnde inte hade mördat sina egna döttrar efter påtryckningar från släkten.

Mannen fick alltså sätta livet till för att han inte hade dödat sina två äldsta döttrar, vars enda ”synd” hade varit att skaka hand med några killar.

Tre olika fall. Tre olika mord. Alla relaterade till varandra på flera sätt. Alla visar hur "hedersmentaliteten" i värsta fall kan manifestera sig.

Den kan drabba olika sorters människor, men den är alltid obarmhärtig.