Hur området kring småbåtshamnen, campingen och badplatsen vid Östra Lägern i Rydsnäs ska utformas har länge varit en infekterad fråga.

Redan 2012 beviljade Ydre kommun bygglov för campingen, trots mycket kritik. Mark- och miljödomstolen upphävde sedan beslutet, främst på grund av att området saknade detaljplan.

Fem år senare är den nya detaljplanen klubbad av kommunfullmäktige. Till skillnad från förra gången ärendet var uppe har motståndet den här gången nästan helt uteblivit. Med ett undantag: Carl Magnus Berglund som äger den enda privatbostaden på udden.

Inte ensam

Han menar att det, trots tystnaden, finns många som delar hans åsikter kring detaljplanen.

— Främsta kritiken är att det ute på Prästgårdsudden finns fornlämningar som inte är inventerade och inte finns med i den skriftliga dokumentationen.

Han pekar bland annat på sydspetsen av udden där detaljplanen ger möjlighet att uppföra en bastu och badplats med brygga.

— Spår och skriftliga källor tyder på att någon form av tidigare bebyggelse funnits på platsen, säger Carl Magnus Berglund.

Annons

— Om man börjar gräva är det stor chans att man direkt stöter på något och att arbetet då måste avbrytas. Jag tror alla entreprenörer hellre vill veta vad som finns i jorden i förväg.

Flera lämningar

Vilken sorts byggnad som kan ha stått på platsen kan Carl Magnus Berglund bara spekulera i. Han håller inte för otroligt att det rent av kan vara en tidig kyrkobyggnad, av stavkyrkotyp.

Det skulle i så fall handla om resterna av en tidigare kyrka än den stenkyrka som restes på 1300-talet, ungefär på den nuvarande kyrkans plats.

Prästgården ska ha funnits på udden redan på 1200-talet då den förste prästen bodde där. Frågan är: var kyrkan fanns då? Det finns belagt att minst 16 byggnader funnits på udden genom tiderna, men bara några få är lokaliserade.

— Det är angeläget att inte förstöra de fornlämningar som finns på udden, betonar Carl Magnus Berglund.

En annan lämning som han pekar på är den märkliga strandlinjen runt udden. Det går som en vall närmast sjön och den borde också undersökas, anser han.

— Vallen har knappast kommit till på naturlig väg.

För fem år sedan angav hembygdsföreningen i en skrivelse till kommunen att vallen var resterna av ett försvarsverk. Så länge vallens funktion inte är helt kartlagd vill Carl Magnus Berglund att den ska skyddas i detaljplanen. Schaktning i strandlinjen skulle annars kunna förstöra stora kulturhistoriska värden, menar han.

Vägrätt dras in

I sin överklagan invänder Carl Magnus Berglund också mot att servitutet för väg fram till hans fastighet ska upphöra, enligt detaljplanen. Han har i dag rätt att använda en del av den uråldriga färdvägen som går genom en hage för att kunna ta sig fram till huset. Någon annan väg finns inte dit.

Vägservitutet har funnits sedan huset byggdes på 1930-talet och Carl Magnus Berglund ser ingen anledning till varför det ska dras in nu.