Sedan i februari har Fredrik Creutz och Mustafa Alhaj Kasem kunnat ses på gymnasiet, i idrottshallar och på stan. Iklädda svarta jackor märkta med texten ”ungdomslots” är tanken att de ska finnas på platser där unga finns.

Målet med deras närvaro är att skapa relationer och ge de ungdomar i gymnasieåldern, som tidigare inte haft någon aktiv fritid, möjligheter att ta del av föreningsliv och guida till en mer meningsfull fritid.

— Det finns ungdomar som driver runt på stan eller bara sitter hemma och inte gör någonting. Vi vill försöka fånga upp de här ungdomarna och hjälpa dem få en aktiv fritid eller en push in till föreningslivet, säger Fredrik Creutz.

Blir heltider

Birgitta Löwdahl, som är chef över projektet, berättar att tjänsterna kom till efter att man märkt av en ökad oro på stan.

— Vi såg en ungdomsgrupp som hade en risk att hamna i utanförskap, säger hon.

Projektet med ungdomslotsarna, som delfinansieras med projektmedel från länsstyrelsen, ska pågå året ut och ska sedan utvärderas.

Ungdomslotsarna är anställda av kommunen vid enheten för hälsa, integration och arbete inom sociala sektorn. De är i dag anställda på halvtid men nu är det bestämt tjänsterna kommer att utökas till två heltider under projektets sista sex månader.

— Vi ser att behovet är så stort. Det är för att ge projektet en rimlig chans att lyckas, säger Birgitta Löwdahl.

Ser resultat

Efter några månader i arbetet tycker Fredrik Creutz och Mustafa Alhaj Kasem att de börjar se resultat. De berättar hur de till exempel har hjälpt till vid första kontakter med föreningar och aktiviteter men också hur de har startat basketträning och en grupp som spelar fotboll en gång i veckan.

— Alla vill kanske inte spela fotboll i en klubb och då måste vi försöka skapa möjligheter till att de bara får spela på skoj, eller bara vara den ledande rollen för att sätta ihop någonting, säger Fredrik.

— Det kan handla om att bara vara på plats eller se till att det finns bollar, förklarar Mustafa.

Nya utmaningar

Ungdomslotsarna tycker själva att de börjar bli varma i kläderna och att de nu allt oftare får en nära kontakt med de ungdomar man vill nå. En stor utmaning, menar de, har varit att hitta ett arbetssätt.

— Det här är helt nya tjänster och vi har fått skapa våra egna riktlinjer. Fokus ligger på det relationsskapande arbetet och det tar tid, man måste ha tålamod. Men vi känner verkligen att vi gör nytta, säger Fredrik.

Fredrik har en bakgrund där han arbetet med relationer och ungdomar väldigt länge, bland annat på ett HVB-hem för ensamkommande ungdomar.

Mustafa kom till Sverige för två år sedan och berättar hur han har lätt att relatera till nyanlända och har särskilt lätt att sätta sig in i deras situation.

— Som nyanländ så är det inte lätt att komma in i ett föreningsliv när man är 16 år. Man vet ofta inte hur man ska gå till väga. Jag tycker jag förstår de nyanlända och kan hjälpa dem välja rätt väg och gå vidare i ett nytt samhälle, säger Mustafa.