När jag efter många år inom ambulanssjukvården började jobba i Region Jönköpings län kändes det som en arbetsplats som ville något sunt. Man arbetade efter devisen att medarbetare som trivs, mår bra och får utvecklas också gör sitt yttersta för att våra patienter ska få det allra bästa omhändertagandet och omsorgen.

För ett par år sedan lyckades vi bli av med jourtjänstgöringen. Vi fick rimligt betalt för den tid vi fanns på vår arbetsplats och arbetsschemat blev till det bättre.

Så kommer dråpslaget, det fattas pengar för att bedriva ambulanssjukvård! Pengarna behövs till viktigare saker än att erbjuda våra sjuka och skadade medmänniskor hjälp när de är som mest utsatta. Vi måste spara, på det enda sättet vi kan, försämra för personalen, vrida klockan tillbaka, ”obetald” tid på arbetsplatsen.

Undrar ni som fattar beslut aldrig över varför man inte längre vill jobba inom sjukvården? Varför fattas det sjuksköterskor och undersköterskor trots att vi aldrig tidigare utbildat så många som vi gjort de senaste åren?

Vi som jobbar med sjuka behövande människor är också människor. Mår vi inte bra, är trötta och fungerar sämre så får också våra patienter sämre vård, blir sjukare och kanske också dör. Ja det är den yttersta konsekvensen.

Vi älskar att svänga oss med att orden att patientsäkerheten inte är hotad. För vem vågar säga att den är det. Vem vågar se sanningen i vitögat. Pengarna räcker inte längre till för ambulanssjukvård. Pengarna behövs till annat, vi är ledsna men så är det.

Annons

Kommer vi få massuppsägningar vilket hänt i andra län som återinfört jourtjänstgöring. Jag vet inte, säkert kommer jag kämpa på. Men kommer mina duktiga kollegor göra det. När jag började jobba i Jönköping 2007 utförde vi cirka 7 000 uppdrag per år i vårt upptagningsområde, idag utför vi över 15 000 uppdrag.

Det går inte längre att springa fortare, inte med bibehållen personalhälsa och det vi kallar ”patientsäkerhet”. Beakta detta ni politiker och tjänstemän som fattar beslut och verkställer dem. Ansvaret är ert! Det är ni som är förtroendevalda, det är ni som har valt att ta anställning som tjänstemän och chefer. Tack alla ni kollegor på alla positioner och fackliga förtroendevalda som förstår och kämpar.

Thomas Karlsson

ambulanssjuksköterska,

region Jönköpings län