I ett nytt samarbete tar skolan och familjeverksamheten ett samlat grepp om skolnärvaron, då man märker att frånvaron i skolan ökar bland barn och ungdomar, samtidigt som den psykiska ohälsan gör det.

Enligt ett tidigare beslut ska det dessutom satsas extra pengar på samarbetet 2017/2018, ett arbete som drog igång på allvar hösten 2017.

– Man har verkligen sett detta som viktigt från politiken, säger Erika.

Tuffa krav

Men varför är det då så att vissa elever inte vill gå i skolan?

Skolan har till viss del blivit tuffare och mer kravfylld vad gäller exempelvis måluppfyllelse, men det finns också en tendens hos barn och ungdomar att se vissa måsten som krav.

– Och det är svårt ibland, det händer mycket med barnens inlärning, kompisrelationer, och så vidare, menar Anna-Lena Träff, skolkurator på elevhälsan.

Familjeverksamheten och elevhälsan ser även en tendens i att föräldrarna har svårt att bemöta och vägleda sina barn när det blir jobbigt eller svårt.

Negativt mönster

Många gånger väljer man den enkla vägen och låter barnet stanna hemma. Men ett negativt mönster befästes snabbt och på lång sikt kan det få stora konsekvenser för barnet.

De hamnar efter i skolarbetet och ungdomen tappar sitt sammanhang bland skolkamraterna.

– En fungerande skolgång är en av de främsta hälsofrämjande faktorerna för ungdomarna, för gemenskapen och rutinerna. Det vill vi bidra till, så att de inte hamnar i en negativ spiral och utanförskap, förklarar Annika Wendt Ahlström, enhetschef på familjeverksamheten.

Annons

Verksamheterna hävdar likväl att attityden och inställningen till skolan har sin början i hemmet, hur man pratar om skolan, om lärarna och om att stå ut med upplevda krav.

– Det är bra att titta på vilka förändringar man kan göra hemma. Det är svårt att bryta onda cirklar själv, men man är inte ensam. Våga ställa krav, våga sätta gränser, fastslår Annika Wendt Ahlström.

”Tuff uppgift”

Skolans roll i detta är att upptäcka och kartlägga oroande frånvaro, för att sedan hitta rätt åtgärder. Där kan en del vara att erbjuda föräldrastöd via familjeverksamheten, något som är helt frivilligt och förblir oregistrerat.

Detta stöd kan ges enskilt eller i grupp. Som förälder kan man också höra av sig till skolans kurator eller direkt till familjeverksamheten om man känner oro för sitt barn.

Några tidiga signaler på att ens barn inte vill gå till skolan kan exempelvis vara: diffusa smärtor, huvudvärk, magont eller att barnet drar sig undan.

Vara närvarande

Här är det viktigt att vara närvarande, bygga på relationen och våga sätta gränser. Och att inte tillåta att ungdomen flyr in data/tv-spel eller mobilen.

– Lärarna har en tuff uppgift med att fånga elevernas koncentration och uppmärksamhet. Antalet timmar vid olika skärmar och begränsningar i koncentrationsförmågan hänger ihop. Ungdomarna matas med ständiga belöningar via sociala medier, då blir allt annat rätt tråkigt, menar Johan Gustavsson på familjeverksamheten.

Agera snabbt

Verksamheterna framhåller avslutningsvis att de vet att alla föräldrar vill det bästa för sina barn. Men att det ibland är lätt att ”ge vika” när man upplever att barnet inte mår bra.

– Kan man därför tillsammans agera snabbt och hitta strategier, kan man också minska risken för större bekymmer, sammanfattar personalen.

Den 17 april planeras det för en temakväll. Inbjudan till detta går ut via Schoolsoft, där det också går att anmäla sig, samt via mejl.