NATTEN mellan i dag och i morgon, svensk tid, avgörs vem som blir USA:s nästa president.

Blir det den erfarna demokraten Hillary Clinton eller blir det republikanernas kontroversiella fastighetsmagnat Donald Trump?

Mätningarna visar att Clinton har ett försprång, men bara ett litet sådant. Båda ligger runt 45 procent i skrivande stund.

DET amerikanska presidentvalet för i år har varit en rysare från början till slut. Och väldigt polemisk.

Personpåhoppen har slukat tid och energi från sakfrågorna.

Diskussionerna har handlat mer om kandidaternas lämplighet som presidenter och mindre om politiken.

Många personer är trötta på valkampanjen och vill inget hellre än att få det överstökat.

Ett vanligt förekommande uttryck är att oavsett vem som vinner valet så är det amerikanska folket den stora förloraren.

Annons

Det faktum att både Trump och Clinton är de minst populära presidentkandidaterna i modern historia förklarar saken.

ATT MÅNGA blir missnöjda efter ett valresultat är ganska naturligt världen över. Det är sällan man får som man vill.

Men årets amerikanska presidentval kommer allra troligast att lämna en märkbar majoritet av uppgivna människor då inte ens kandidaternas egna partisympatisörer har mycket till övers för dem.

Enligt Vox (8/7) var bara 40 procent av de republikanska väljarna nöjda med Donald Trump. Den siffran har inte varit så låg sedan 1992 då George Bush, den äldre, var presidentkandidat för republikanerna.

Av demokraterna är det bara 43 procent av väljarna som är nöjda med Hillary Clinton.

Även i det här fallet har popularitetssiffrorna för en demokrat inte varit så låga sedan 1992, då Bill Clinton var presidentkandidat.

DET HÄR valet kommer onekligen att gå till historien som ett val där väljarna röstade bort vad de inte ville ha snarare än röstade för vad de ville ha.

Särskilt för Trumps väljare handlar det om att vara "anti" något i stället för att vara för något: Anti-etablissemang. Anti-Clintondynastin.

Och trots att Trump vill "make America great again" är folket väldigt delat.

Den polarisering som har präglat valkampanjen har satt sina spår. Att reparera den osämja som finns blir svårt.

Det är därför ingen överdrift att säga att många kommer att känna en bitterhet när det hela är över.