DET VAR i höstas som den så kallade Välfärdsutredningen "Ordning och reda i välfärden" presenterades.

Den särskilde utredaren Ilmar Reepalu (S), tidigare kommunalråd i Malmö, har bland annat föreslagit ett vinsttak på sju procent för välfärdsföretagen.

Välfärdsutredningen riskerar att bli en mardröm för många företagare, runt om i hela landet.

Tranås Hemservice skulle, enligt företagets egna beräkningar, gå med cirka 100 000 kronor i förlust per år.

I en debattartikel i Aftonbladet i december skrev två företagare att 4 500 välfärdsföretag kommer att försvinna om utredningens förslag realiseras.

ÄVEN Riksrevisionen har kritiserat förslaget om ett vinsttak.

Bland annat nämner Riksrevisionen att Välfärdsutredningen har stora brister när det kommer till att bedöma de konsekvenser som en vinstbegränsning kan medföra för både branschen och företagens kunder.

Annons

Inte heller har utredningen, enligt Riksrevisionen, tagit reda på om de kommunala och statliga bolagen, som skulle behöva ta över verksamheterna vid en eventuell företagsnedläggning, har kapacitet att göra det.

ENLIGT statistik från Svenskt Näringslivs Ekonomifakta arbetade 6 500 personer i Jönköpings län inom den privata välfärdssektorn (skola, vård och omsorg) år 2015. Det motsvarar ungefär 14 procent av de sysselsatta inom hela sektorn.

Mellan åren 2007 och 2015 ökade antalet sysselsatta inom den privata sektorn med 2 100 personer. Den offentliga välfärdssektorn ökade med 900 personer under samma period.

I Östergötlands län arbetade 13 300 personer inom den privata sektorn år 2015, vilket motsvarar ungefär 22,6 procent av de sysselsatta inom välfärden.

Mellan åren 2007 och 2015 ökade antalet sysselsatta inom den privata välfärdssektorn med 4 200 personer, vilket kan jämföras med den offentliga som ökade med 2 600 personer.

Det är således många personer som kan påverkas av ett eventuellt vinsttak.

BILDEN av ondskefulla företagare som tjänar ohyggligt mycket och överför pengar till skatteparadis stämmer inte överens med verkligheten, särskilt inte när det handlar om mindre företag.

Välfärdsföretagen, som dessutom ofta startas av kvinnor, badar inte i pengar.

Men det är inte vinsten som borde vara fokus i diskussionen, utan kvaliteten.

Det är mycket mer önskvärt med en verksamhet som går i vinst och som erbjuder bra tjänster än en som inte går i vinst och som erbjuder undermåliga tjänster.

Den 9 maj lämnar Välfärdsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Förhoppningsvis kommer den inte längre att ha vinstbegränsningar som det ultimata målet.