SÅ MYCKET som var fjärde niondeklassare i Nässjö kommun är obehörig till gymnasiet.

Var tionde elev i årskurserna 6 till 9 hade dessutom inte klarat av målen i samtliga ämnen inför jullovet. I engelska och matematik har var femte elev inte fått godkänt.

På Hofgårdsskolan årskurs 7 till 9 i Sävsjö riskerar en av tre elever att få underkänt i ett eller flera ämnen.

Det är oroväckande siffror, och knappast unika för Nässjö och Sävsjö.

Invandrade ungdomar är inte den enda orsaken till de låga siffrorna. Studieresultaten har länge sjunkit stadigt, även om den senaste PISA-mätningen indikerar att trenden snart kanske vänder.

Men oavsett vad - något fungerar inte, eller har inte fungerat, tillräckligt bra, och det märks i skolbetygen.

ETT PROBLEM kan vara att lärare under åren har fått allt fler administrativa uppgifter och allt mindre tid att planera sina lektioner.

Men en del av skulden för de låga studieresultaten kan även läggas på digitaliseringen.

Innan jag fortsätter: nej, jag är ingen motståndare till teknik i skolan. Ipads och datorer kan vara fantastiska verktyg och ska användas när det finns fog för det.

Men om de inte används i undervisningssyfte blir de ett störningsmoment i klassrummet och en anledning till en försämrad koncentrationsförmåga hos eleven.

Meddelanden, aviseringar och andra snabba och små "belöningar" i mobil eller dator går då före skolarbetet och i det långa loppet påverkar behovet att vara konstant uppkopplad barnens förmåga att planera och fokusera.

VI MÄNNISKOR har nämligen inte en så bra simultanförmåga som vi tror.

Annons

Att göra två eller ännu fler saker samtidigt fungerar om den ena uppgiften är "automatisk", som att till exempel gå eller äta, samtidigt som vi läser meddelanden på mobilen.

Men så fort båda uppgifterna kräver lite mer hjärnarbete (som att köra bil och prata på telefon) är det ytterst få människor som klarar av att göra båda sakerna lika bra som när fokus bara ligger på en uppgift i taget.

Faktum är att multitasking gör oss långsammare och ökar riskerna för att begå misstag. Och personer som ofta konsumerar flera informationskanaler samtidigt är i genomsnitt sämre på att byta fokus från en uppgift till en annan.

Att en oviktig uppgift (som mobilsurfande) slukar energi från en viktigare (som skolarbete) och får elever att prestera sämre är således inte en alltför långtgående slutsats.

ETT ANNAT problem relaterad till den konstanta uppkopplingen, fast på fritiden, är att ungdomar i högstadie- och gymnasieåldern sover allt mindre. I alla fall enligt en folkhälsoenkät från förra våren.

I årskurs 9 sover 31 procent av flickorna och 28 procent av pojkarna mindre än sju timmar per natt på vardagar.

I tvåan på gymnasiet är det 44 procent av flickorna och 43 procent av pojkarna som sover mindre än sju timmar, skriver tidningen Norra Skåne (17/2).

Minst tre timmar varje vardag förlorar pojkarna till förmån för dator- eller konsolspel.

Detta är särskilt problematiskt då ungdomar har ett större sömnbehov än vuxna och trötta elever kan knappast vara i toppform i klassrummet.

ATT SAMLA mobiltelefoner under lektionstid är en bra början och ofta en nödvändig åtgärd. Att be eleverna att stänga av datorena om de inte används i undervisningen är det också.

Men beroendet av tekniska prylar och resultatet av det, med sämre koncentrations- och inlärningsförmåga, skapas inte bara i skolan utan även på fritiden.

Skolpersonalen kan inte själv göra allt, utan det krävs att även föräldrar lär sig att sätta gränser för barnens teknikberoende och se till att de sover ordentligt.

Det handlar till syvende och sist om att vänja barnen redan som små vid en mentalitet som premierar långsiktigt arbete framför snabba digitala kickar.

Läs mer: Var fjärde 9:a obehörig

Läs mer: En av tre underkänns