Som tidningen tidigare berättat anmäldes en fastighetsägare av en granne för svartbygge. Detta sedan vederbörande byggt en friggebod på sin tomt i kvarteret Rödklinten. För att det inte skulle hamna för nära grannen uppfördes det endast en meter från fastighetsgränsen mot allmän plats och det godkändes av kommunen.

Efter anmälan om svartbygge uppmanades fastighetsägaren att söka bygglov och fick det beviljat. Detta trots att friggeboden byggts på så kallad prickad mark. Tillsynsnämnden betraktade det dock som en mindre avvikelse.

Annons

Den klagande grannen överklagade bygglovet till länsstyrelsen och fick rätt. Ärendet återvisades till tillsynsnämnden, som beslutade att inte starta något nytt tillsynsärende på den aktuella fastigheten.

Gick vidare

Grannen lät sig inte nöja med detta och gick vidare. Efter att ha behandlats av både mark- och miljödomstolen och mark- och miljööverdomstolen blev resultatet att tillsynsnämnden blev tvungen att på nytt ta upp ärendet.

Samhällsbyggnadsavdelningen fick i uppdrag att arbeta vidare med det. En bedömning som gjorts, är att friggeboden där den står nu inte påtagligt skymmer sikt eller på annat sätt är störande för omkringliggande bebyggelse. I området finns för övrigt ytterligare 4-5 friggebodar.

Eftersom tomterna i det aktuella kvarteret är förhållandevis små anses det vara rimligt att fastighetsägarna får möjlighet att bebygga tomterna relativt nära gränsen i söder mot kommunens mark. Då krävs dock att detaljplanen görs om. Allmänna utskottet har beslutat att ett detaljplanearbete ska inledas i kvarteret Rödklinten samt Röllikan.

Det gillas inte av den person som gjorde anmälan om svartbygget. I en skrivelse till allmänna utskottet framför vederbörande ett antal synpunkter. Bland annat undrar den klagande grannen varför ett svartbygge på fastigheten Rödklinten ska ändra på en 45 år gammal fungerande juridiskt bindande detaljplan i stället för att friggeboden rivs utan kostnad för kommunen.