18-åriga Lili har mot alla odds överlevt förintelsen. I andra världskrigets slutskede räddas hon ur ett kaotiskt Tyskland av en internationell läkargrupp. Hon placeras på en flyktingförläggning i Smålandsstenar. Men är i så dåligt skick att hon i september 1945 körs i ambulans till Eksjö och läggs in på militärsjukhuset vid I 12. Där i en sjuksal på tredje våningen besvarar hon ett brev från 25-årige Miklos.

Det blir starten på en fantastisk kärlekshistoria som bokstavligen räddar livet på två vingklippta flyktingar som lurat döden och hamnat i kalla, mörka Norden.

Den ungerske regissören Péter Gárdos får vid sin pappas död 1998 en bunt med omsorgsfullt sparade brev av sin mamma. Breven har utväxlats mellan föräldrarna under 1945 och 1946 och vid läsningen inser han att de tätt skrivna raderna innehåller en oemotståndlig, allmängiltig berättelse om kärlek. Breven blir till en bok ”Gryningsfeber” och en film med samma namn.

Eksjö, Lärbro och Avesta utgör fond för berättelsens början och mitt. Slutet med bröllop som oundviklig punkt utspelas i Stockholm.

Annons

— Vi var faktiskt i Eksjö och rekade inför filminspelningen. Det fanns planer på att spela in en del scener i stan. Men det föll på att vintrarna i södra Sverige numera är lynniga. Ibland saknas snö och det gjorde det inte i Eksjö vintern 1945-1946, berättar Christer Nilson, en av producenterna.

— En annan faktor som spelade in var ekonomin. Det är betydligt billigare att göra film i Ungern än i Sverige. Det medförde att scenerna inifrån militärsjukhuset i slutändan spelades in i en ungersk studio.

Boken och filmen ”Gryningsfeber” tillkom samtidigt. Den lättlästa, hjärtknipande boken släpptes i Sverige på Massolit förlag häromåret och finns att köpa i bokhandeln. Filmen med svenskt produktionsstöd och en budget på 24 miljoner hade urpremiär i Ungern 2015 och svensk premiär för nån vecka sen i Visby och Stockholm.

— Det är verkligen en otrolig historia. Men det är mycket svårt att sälja in filmen till biograferna. Det är mycket sällan som en icke engelsk- eller svenskspråkig film visas på vita duken runt om i landet. Glädjande nog har SVT köpt in ”Gryningsfeber” och kommer visa den så småningom, säger Christer Nilson. Den blir också tillgänglig att ladda ner på nätet med svensk undertext.

För Eksjöbor är det lokala inslaget i berättelsen en extra krydda. Miljöerna är välkända även för den som är född efter millennieskiftet. Garnis eller Garnisonssjukhuset - sen länge civilt - ser i stort sett likadant ut idag som 1945 och Gamla stan är sig förstås lik.

Två humanister från stans övre skikt har också en avgörande roll i kärlekshistoriens utveckling. En överläkare och en lottachef ser med värme på den spirande kärleken mellan de flitigt brevskrivande flyktingarna och uppmuntrar den. Det är det inte alla som gör. Kontakten mellan de unga tu motarbetas av ett flertal inflytelserika personer.

Kärleken visar sig dock vara av det ostoppbara slaget. Lili och Miklos återvänder hem till Ungern som nygifta sommaren 1946 och håller ihop tills döden skiljer dem åt.