DET ÄR givetvis positivt. Vi vet att 80 procent av alla nyanställningar sker i små och medelstora företag (upp till 50 medarbetare).

Av rena sysselsättningsskäl är det alltså bra med fler företag som kan komma igång och med tiden växa vad gäller antalet anställda.

Nyföretagandet sker också mot bakgrund av en sedan rätt länge pågående strukturell förändring av det svenska företagslandskapet.

HISTORISKT har Sverige dominerats av ett antal storbolag (många etablerade under 1800-talet) och dessa är också de som har tilldragit sig särskilt intresse från politikens sida:

Går det bra för Volvo, går det bra för Sverige, som det ofta har sagts.

Det stämmer på så vis, att de svenska storbolagen, förutom att själva haft åtskilliga anställda, har anlitat många inhemska underleverantörer som i sin tur skapat arbetstillfällen.

Så fortsätter det att vara.

Men idag har Sverige internationellt sett många småföretag, där andelen bolag som vill växa och anställa är högre jämfört med ett flertal andra länder.

SVERIGE som attraktiv "start-up-nation" inom områden som IT och övrig tech är en del i småföretagsutvecklingen. Men också migrationen spelar roll för nyföretagandet.

Många nyanlända vill sätta igång att arbeta och det sker i icke ringa utsträckning genom enmans- eller familjeföretag. Entreprenörskap känner inga nationella eller etniska gränser.

Annons

Fler företag och fler entreprenörer som vågar ta risk för att realisera sina idéer är naturligtvis helt grundläggande för att på sikt trygga Sverige som vass industri- och kunskapsnation i en tid när globalisering och digitalisering gör konkurrensen om kunder, kompetens och marknader allt hårdare.

HÄR KRÄVS ökad medvetenhet från politikens sida om vad som behövs för att Sverige inte ska halka efter, för att stärka den innovativa, företagsamma miljön.

Det handlar bland annat om allmän förståelse för det ömsesidiga beroende som råder mellan företagandet och välfärden. Välståndet bygger på förbättrad produktivitet och på att företag kan anställa så att skatteintäkterna kan öka:

Skatt i inkomstslaget tjänst (arbete) utgör cirka 75 procent av den gemensamma sektorns totala skatteintäkter. Välfärden - vård, skola och omsorg – är en betydande del härav.

Alla politiska beslut bör genomsyras av den här insikten om ömsesidighet.

I FREDAGS kom parterna inom industrin överens om ett nytt treårigt avtal med löneökningar över perioden på drygt sex procent.

Det är glädjande med ett längre avtal för att säkra stabilitet och för att svenska företag ska kunna få chans att återta förlorad konkurrenskraft.

För även om det går bra för Sverige (högsta sysselsättningsgraden i Europa, god BNP-tillväxt, så gott som balans i statsbudgeten), heter anledningen till de fina siffrorna inte en starkare nettoexport, utan ökad privat och offentlig konsumtion och investeringar inom landet.

MEN NÄR hälften av BNP utgörs av försäljning utomlands, går det inte att bortse från vikten av stärkt produktivitet/konkurrenskraft relativt andra jämförbara länder, om Sverige även i framtiden ska kunna hålla sig med mer än tillfredsställande välfärd.

Det är därför som det är avgörande att från politiskt håll elda på för ett än varmare företagsklimat över hela linjen.

Då växer kanske åtminstone ett av alla nystartade företag upp till ett nytt Volvo någon gång.

BNP