Ingemar Lundin fick tidigt en relation till tåg. Ett fotografi visar honom bara ett och ett halvt år gammal på stationen i Tingsryd. Hans mamma hade dött i tuberkulos och Ingemar reste efter det ofta mellan födelsestaden Umeå där pappa fanns och till släkten i Tingsryd där han växte upp.

Profilen: Ingemar Lundin

Aktuell: Med nya boken ”Krösatåget. Den småländska tågrevolutionen”.

Ålder: 70 år.

Bor: V..

Profilen: Ingemar Lundin

Aktuell: Med nya boken ”Krösatåget. Den småländska tågrevolutionen”.

Ålder: 70 år.

Bor: Villa i Hakarp.

Familj: Fru, fyra barn.

Intressen: Människor, musik (sjunger i kör), enstaka golfrundor, tåg.

Läser: Nej, tyvärr.

Ser på tv: Nyheter.

Motto: Även det omöjliga är möjligt - även om det tar lite längre tid.

Efter skolan arbetade han som busschaufför samtidigt som han läste vidare. På fritiden spelade han saxofon i dansbandet Björkstapojkarna.

Han arbetade som marknadschef när han en dag 1973 blev kallad till Kommunförbundet i Stockholm där man inför en omorganisation sökte någon som kunde kollektivtrafik. Ett av uppdragen var att förbereda länstrafik i landet.

Senare sökte han en tjänst i Jönköping.

— Jag hade tidigare inte haft några kontakter med Jönköping, men tyckte att det var ett intressant län inte minst ur trafiksynpunkt.

Dramatisk tid

Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980 och Ingemar Lundin blev vd. Nu gällde det att finna en form för den framtida utvecklingen.

Detta var i en dramatisk tid.

— SJ gick med miljardunderskott, banorna var dåliga och nerdragningar diskuterades överallt. Det var så illa att det inte ens var självklart att Jönköping skulle ha en järnväg! Här som på många andra platser ville man ersätta med buss.

— 30 år senare ser jag med tillfredsställelse och ödmjukhet tillbaka på utvecklingen och att vi mot egentligen alla odds lyckades finna goda lösningar för den regionala trafiken.

Fortsatt tågliv

2010, efter 30 år som förändrade järnvägen, gick Ingemar Lundin i pension. Det upplevde han som skönt. Visionen hade blivit verklighet. Men livet med tåg var definitivt inte slut för det.

— Jag visste hela tiden att jag skulle skriva en bok om de här åren, säger han. Att jag skulle dokumentera detta som blev lite av en framgångssaga. Jag vill ge en bild av hur osannolikt allt egentligen var.

Boken är del ett av två, men nu har skrivandet legat nere en tid.

— Anledningen är att det i familjen nu finns två personer med funktionshinder och det gör att mycket har förändrats i livet, säger Ingemar Lundin.

Annons

Yngste sonen Pelle har autism och behöver stöd dygnet runt. Pappa Ingemar är en av hans assistenter likaväl som en kompis.

— Det är bra med rutiner. Så här upp i åldern är det också viktigt för mig att planera för att ge Pelle ett gott avstamp inför framtiden.

Ingemar Lundin är medlem i FUB och var en tid ordförande i lokalavdelningen.

— Det är en stor glädje att få arbeta med FUB. Både gensvaret från medlemmarna och att få jobba med något som är bra för Pelle. Att ge de svagare en röst, att bli en person som stöttar dem.

Små glädjeämnen

Ingemar Lundin beskriver hur han får kraft av Pelle. Som ordförande i församlingsrådet i Hakarp får han kraft även i kyrkan.

— De små glädjeämnena betyder mycket och vad det gäller mycket i livet får man lära sig att ”gilla läget”.

Att allt lyckades så bra i jobbet förklarar han med att han var på rätt plats i rätt tid, i rätt omgivning och med en intresserad styrelse och överhuvudtaget mycket goda medarbetare.

Han konstaterar hur mycket tillfälligheterna spelar in i livet. Så var det också när han i mogen ålder träffade sin blivande fru.

— Hon arbetade på landstinget och första gången hon såg mitt namn var när hon hade hand om ansökningarna till länstrafikens vd-tjänst. Vi möttes någon gång i korridorerna och en dag 1982 hamnade vi på samma tåg. Då tog jag en svängom med henne på perrongen och sedan dess har vi varit tillsammans.

Eget tågnamn

Ingemar Lundin beskriver sig själv som en utvecklare mer än en förvaltare. Han är en person som inte räds att anta utmaningar. Han är en etappklättrare som gärna arbetar extremt långsiktigt.

”Krösatåget. Den småländska tågrevolutionen” heter hans bok. Ämnet kan han och fick ju själv följa Krösatågen från tanke till verklighet.

Som vi vet har tågen namn efter kända smålänningar. Alf Henrikson, Christina Nilsson (för övrigt släkting till Ingemar), Wendela Hebbe och Bruno Mathsson är några av dem.

Men det finns ett namn till. Tåget med det namnet står numera på Nässjö tågmuseum och heter – Ingemar Lundin.

En hyllning till en man som tillsammans med sina medarbetare skapade en ny framtid för den regionala tågtrafiken.