Nyligen bildades den ideella föreningen Kvar i Eksjö. De arbetar för att de som har fyllt 18 år eller blivit åldersuppskrivna ska kunna bo kvar i Eksjö kommun under hela asylprocessen, även efter att de inte längre får bo kvar i kommunens boenden.

De vill också fungera som ett nätverk för civilsamhället i Eksjö med insatser riktade mot nyanlända.

— Det är många som blir hemlösa, de får med mer eller mindre omedelbar verkan lämna sitt kommunala boende och flytta till ett asylboende för vuxna, var som helt i Sverige. De förlorar sin trygga punkt de har här i Eksjö, där de har gått i skola, lärt sig svenska och skapat relationer, säger Ingrid Åkesson Holmberg, som är föreningens ordförande.

Måste pendla

Annons

Människorna som är medlemmar i den nybildade föreningen träffar på de här ungdomarna i olika vardagssituationer, till exempel gode män, lärare, psykologer, läkare och ideella organisationer.

— Det här är en absurd situation och vi är bekymrade. Har de tur kan de hamna på ett asylboende i länet och kan pendla till Eksjö. Men det tar mycket tid och kraft att orka pendla. Många mår psykiskt dåligt, säger hon.

Hon säger att de känner till att det är flera stycken som är hemlösa, men att familjer i Eksjö har ställt upp och öppnat sina hem, eller hyr en lägenhet där de här personerna kan bo.

Vill hitta lösningar

Medlemmar från föreningen tänker närvara vid nästa veckas kommunfullmäktige i Eksjö. De planerar även att lämna in medborgarförslag samt att ha möten med politikerna.

— De pengar regeringen har skjutit till för att möjliggöra att ungdomarna ska kunna bo kvar i kommunen under asylprocessen vill vi att Eksjö kommun ska använda på rätt sätt. Vi hoppas att Eksjö ska kunna hitta lösningar med ett engagerat civilsamhälle som samverkar med kommunen, kyrkororna och ideella organisationer.

— Vi vill göra vad vi kan och inte stå till svars i framtiden av barn och barnbarn om varför vi inte gjorde någonting. Det här är en sådan allvarlig situation som vi kan få komma att skämmas för i framtiden om vi inte gör något, säger Ingrid Åkesson Holmberg.