När friåret först infördes 2002 var det ett förslag från Miljöpartiet som anammades av den socialdemokratiska regeringen som då leddes av statsminister Göran Persson (S). Friåret blev då hårt kritiserat av den borgerliga oppositionen och togs sedermera bort efter valet 2006 då Alliansen övertog regeringsmakten och Fredrik Reinfeldt (M) blev statsminister.

Nu vill den rödgröna regeringen göra ett nytt försök, men har nu valt att kalla åtgärden för "alterneringsår" och den här gången ska det innebära andra möjligheter än att vara helt ledig.

Den som är ledig från sitt ordinarie jobb i ett år föreslås få ersättning för att exempelvis kunna studera, omskola sig eller starta företag. Det ska i sin tur ge mer utrymme för dem som vill arbeta mer eller står utanför arbetsmarknaden, skriver vice statsminister Isabella Lövin (MP) och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) på DN Debatt.

Förslagen ska nu utredas.

Annons

— Bakgrunden är den skenande utvecklingen av stress och utbrändhet som vi ser, och som är ett folkhälsoproblem som kostar oerhört mycket i mänskligt lidande och förslösade resurser. Sjuktalen har ökat med 80 procent sedan 2010, och två av tre sjukskrivna är kvinnor och den dominerande orsaken är psykisk ohälsa, säger Isabella Lövin till TT.

— Det här är en ohållbar situation när vi ser hur unga kvinnor framförallt, välutbildade unga människor går in i väggen. Då är det något fel på arbetsmarknaden och vi behöver göra det möjligt att ha en mer hållbar arbetsmarknad, fortsätter hon.

En av tankarna med friåret som infördes 2002 var att ge tid för återhämtning. Men den utvärdering som gjordes efter avskaffandet visade att friåret inte gav några stora hälsomässiga vinster. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) skriver att friåret inte ger något stöd åt att förebygga framtida sjukfrånvaro.

En negativ aspekt som utredningen även påpekar är att många som tog ut ett friår fick en sämre löneutveckling. En positiv aspekt var dock att många arbetslösa som fick ett friårsvikariat därefter hade lättare att få fast anställning på arbetsplatsen där de hade vikarierat.

Liberalerna kritiserar förslaget och hänvisar till IFAU:s slutsatser.

– Det är väldigt märkligt att det enda argumentet är sjukfrånvaro och hälsa. Är det det man vill uppnå så är det ju totalt ineffektivt, säger riksdagsledamoten Mathias Sundin (L) till TT.

Även vad gäller sysselsättningseffekter är han kritisk.

– Det hela bygger på ett grundläggande feltänk att någon måste ge plats åt någon annan på arbetsmarknaden. Det är inte så en ekonomi fungerar, vi ska ha en växande ekonomi i stället så att fler får plats, säger Sundin.