Socialnämnden i Tranås har redovisat ett underskott på närmare 60 miljoner kronor på fem år. Men att killarnas avslag kring personlig assistans skulle ha något med ekonomi att göra förnekar Anas Abdullah och Camilla Tjäder.

— Det är helt riktigt att socialnämnden just nu har ett prognostiserat underskott, men det handlar inte om den del som berör LSS utan om andra delar, säger Tjäder och tillägger att det inte finns några krav uppifrån att spara in på LSS och personlig assistans.

Men de här föräldrarna upplever just att det ska sparas pengar och det på personer som inte kan försvara sig. Vad säger ni om det?

— Var och en har rätt till sina känslor och upplevelser, det kan vi inte ta ifrån dem. Men jag vill betona att våra beslut inte handlar om ekonomi, de handlar om myndighetsutövning. Om vi ska ge avslag för att vi inte har råd så kan vi lika gärna stänga hela avdelningen och gå hem, säger Anas Abdullah.

Kommunen har i dagsläget 24 personer som är beviljade personlig assistans enligt LSS. Utöver dem betalar man de första 20 timmarna för 35 personer som beviljats assistans via Försäkringskassan enligt lagen om assistansersättning LASS.

Antalet avslag som Tranås kommun gjort hittills i år när det gäller LSS uppgår till 14 stycken. Det är dubbelt så många som under hela 2016. Under 2015 fick nio personer avslag.

Att det kommit många avslag just nu förklarar Camilla Tjäder med att man tidigare legat efter med omprövningar. För att komma ifatt har socialförvaltningen köpt in konsulttjänster. Anas Abdullah är själv inhyrd konsult som chef för biståndsenheten sedan i vintras. Rekryteringen efter en ordinarie chef pågår och Camilla Tjäder hoppas att en sådan kan vara på plats efter sommaren.

— Anas uppdrag är att vara en närvarande chef som kan stötta personalen i det dagliga arbetet, det finns inget sidospår, säger hon.

Enligt socialförvaltningen är man noga med att följa gällande lagstiftning. Vid tveksamheter har handläggaren möjlighet att få extern handledning.

— När vi säger någonting så anser vi att vi har på fötterna, säger Anas Abdullah.

I flera av domarna som rör de fyra Tranåskillarna hänvisar kommunen till föräldraansvaret. Trots att det enligt en dom i Regeringsrätten, numera Högsta förvaltningsdomstolen, ligger utanför normalt föräldraansvar att hjälpa till med saker som kommunikation och personlig hygien efter tolv års ålder.

Hur kommer det sig?

— Det är den bedömningen vi gör utifrån de lagar och regler vi har att följa. Vi tittar på vad domstolarna säger, framför allt kammarrätt och regeringsrätt (numera Högsta förvaltningsdomstolen, reds anm) eftersom förvaltningsrätten inte är vägledande på samma sätt, säger Abdullah.

Annons

Men just detta gäller en dom i Regeringsrätten, ändå hänvisar ni till föräldraansvaret. Varför då?

— Även där förändras det ju. Vi gör den bedömningen. När vi skriver våra utredningar så har vi kollat och kontrollerat naturligtvis.

Har man missat det här då?

— Nej, jag vill inte påstå att man har missat, utan vi har gjort den bedömningen utifrån de lagar och den rättspraxis som vi har.

Om man skulle kika på de här ärendena igen, skulle man ta hänsyn till regeringsrättsdomen då?

— Nej, jag tror inte det. Saker förändras, domstolarna ändrar också sina bedömningar. Det beror lite på vad det är för fall också, alla fall är inte likadana. Man kan ibland bli tokig som förälder och undra varför man själv fick avslag när någon annan fick bifall, men det är inte riktigt så enkelt, säger Anas Abdullah och fortsätter:

— Jag upplever att vissa människor vill ha det svart eller vitt, att du klarar av något eller inte klarar av något. Men vi måste titta på detaljer. Det kan hända att man klarar av ett moment delvis själv, medan en anhörig tycker att det handlar om hela momentet.

Föräldrarna menar att de känner sig otrygga och att mattan kan dras bort under deras fötter när som helst. Från socialförvaltningens sida poängterar man dock att omprövningar är något som man måste räkna med.

— LSS säger inte att vi inte har rätt att ompröva våra beslut. Många tror att eftersom det är en rättighetslag så ska man inte ifrågasätta. Men den baseras på behov och det behovet kan förändras, säger Abdullah.

Enligt föräldrarna är det ingen från kommunen som pratat med killarna under utredningens gång och brytt sig om vad de tycker och tänker. Anas Abdullah och Camilla Tjäder menar att det är en bedömning som görs från fall till fall.

— En del kan bli oroliga och då skapar man mer problem än nytta. Jag kan inte uttala mig i individärenden, men jag delar inte uppfattningen om att vi inte bryr oss om kunderna eller de som är berörda, säger Abdullah.

JO har kritiserat Tranås kommun och menar bland annat att det behövs utbildningsinsatser bland personalen för att fatta beslut i ärenden som liknar de fyra Tranåskillarnas. Enligt Camilla Tjäder får all personal genomgå ett introduktionsprogram där utbildning ingår, ett arbete som påbörjats redan innan JO-kritiken.

— Jag anser att vi har god kompetens inom LSS. Vi pratar med varandra och säkerställer att bedömningen blir bra, säger Anas Abdullah.

Att en kommun får kritik från JO eller IVO, inspektionen för vård och omsorg, är inget ovanligt menar de.

— Det händer nu och då för alla verksamheter att någon anmäler. Det är viktigt att den enskilde kan göra det. Sen får vi ta till oss synpunkter och kritik och förbättra, säger Tjäder.

Vad tycker ni att föräldrarna ska göra nu?

— Som medborgare har du rätt att överklaga för att säkerställa om vi har gjort rätt eller fel. För det mesta kommer faktiskt domstolen fram till att vi har tänkt rätt, det är väldigt få gånger förvaltningsdomstolen säger att vi har gjort fel. Min rekommendation till alla medborgare i Tranås kommun som fått avslag är att överklaga. Vänta inte i egen kammare och tro att kommunen ska göra mirakel, säger Anas Abdullah.

LSS