Det var på morgonen Lars-Åke Sandqvist, journalist på Sävsjöredaktionen, lyssnade på lokalradion. En liten flicka hade försvunnit kvällen före.

– Det var ju bara ta tag i det så fort man kom till jobbet och polisen hade Hägneskolan som högkvarter. Men när man inte hittade henne första dagen så ökade intresset från övriga medier, kvällstidningar och radio kom och även tv.

Sökningarna koncentrerades i området kring campingen och Eksjohovgårdssjön.

Ett 30-tal poliser var på plats samt ett 50-tal militärer, folk från räddningstjänsten och frivilliga från orienteringsklubben.

– Jag var ganska säker på att man skulle hitta flickan i sjön men när man inte gjorde det blev man konfunderad. Vad jag vet så hittade man ingenting under de här skallgångskedjorna som kunde härledas till Jasmina. Alternativet var ju att hon blivit bortrövad.

Annons

Lars-Åke Sandqvist pekar ut platsen där Jasmina senast ska ha setts vid 20-tiden på kvällen den 28 juli, även uppgifter som polisen bekräftat.

– Det kallas Hägnen, eller Hägneområdet. Jag minns att det var en grushög ungefär här vi står. Och den uppgiften tror jag man kan vara ganska säker på för det här vittnet var ju några år äldre och känner igen Jasmina.

Sandqvist följde polisens arbete, intervjuade folk i området och pratade med vittnen under de kommande veckorna.

– Men det allra märkligaste var att det kom så lite konkreta tips. Polisen hade väldigt lite att jobba på och man gick i blindo. Sökningarna kunde starta lite varsomhelst, det handlade mer om att söka av olika områden. Jag minns att vi var nere vid Ohs mellan Värnamo och Vrigstad där ett tips inkommit att någon sett en flicka gått ur eller in i en bil. Men det kunde ju vara vilket barn som helst. Ju längre tiden gick och man inte hittade flickan så blev stämningen allt mer uppgiven.

På den tiden var allt inte lika organiserat som i dag, men Lars-Åke Sandqvist bedömer ändå att polisen gjorde vad man kunde. Pressuppbådet var stort och alla stora drakarna var på plats.

– Det var ingen enkel situation, polisen hade ju inte mycket att berätta.

Fallet har gäckat Lars-Åke Sandqvist genom alla år.

– Det här är ju det största frågetecknet och största händelsen jag varit med om under min tid på tidningen. Det är så tråkigt att det inte fick något avslut. Det är mycket spekulationer och fria fantasier, allt hänger i luften.