Den brist på personal, främst läkare och sjuksköterskor, som just nu utgör ett orosmoment på flera enheter är olycklig och allvarlig. Men verksamheten står och faller inte med enskilda anställdas beslut att byta arbetsgivare.

Höglandssjukhuset är fortfarande ett landsortssjukhus som nämns med respekt i vård-Sverige. Låt det förbli så. För alla verksamheter utanför överhettade storstäder och högskoleorter är gott renommé en nödvändighet för att trygga nyrekrytering av personal.

Annons

Senaste året har återkommande negativa signaler skickats ut från Höglandssjukhuset. Ena dagen har det handlat om läkaravhopp, nästa om massiv personalkritik mot regionförslag och nu om brist på sjuksköterskor och missnöjda läkare. Det håller inte i längden.

Höglandssjukhuset mår uppenbarligen inte bra och behöver plåstras om av vårdpolitiker som tydligt visar att de inte har för avsikt att inte vika en tum för centraliseringsivrare, utan står fast vid sitt löfte att regionen även i fortsättningen ska innehålla tre akutsjukhus med specialiteter och spetskompetens inom flera olika områden.

Det räcker inte att gång på gång i ord försäkra att enigheten är stor i regionen om att länet ska ha tre akutsjukhus, det är hög tid för länets ledande vårdpolitiker att i handling se till att sjukhusen i Eksjö-Nässjö och Värnamo får nödvändiga instrument för att i dag säkerställa de åtgärder som krävs för att trygga akutverksamheten i morgon.

Politikerna bör omgående bereda väg för Höglandssjukhuset och Värnamo sjukhus att jobba hårt och innovativt med rekrytering av personal med spetskvaliteter både på kort och lång sikt.

Det kan handla till exempel om att ge ST-läkare en bra ingångslön och rimliga arbetsförhållanden, att tillfälligt stötta överbelastade specialistläkare med inhyrda läkare eller att i ökad utsträckning åter släppa fram undersköterskor för att minska sjuksköterskornas arbetsbelastning.