Först; det råder inte elbrist i Sverige på det nationella planet. Problemet är att det är trångt i elnäten. De är byggda för en lägre elanvändning och för en mindre population. Näten har helt enkelt inte tillräcklig kapacitet att leda fram elen dit den ska användas. Situationen förvärras av att lokal elproduktion från kraftvärme läggs ner på grund av politiska beslut. Kalla vinterdagar kan det även uppstå brist på eleffekt, när behoven ökar och produktionen från väderberoende energikällor är låg.

När vi nu i stor skala ställer om till ett fossilfritt samhälle utvecklas ett nytt energisystem. Det pågår en omvandling av energilandskapet och efterfrågan på el ökar. Vi ser nya produktionssätt, nya producenter och nya konsumtionsmönster. En elkonsument med solceller på taket kan producera för fler och sälja sitt överskott. Nya sektorer använder el. Transportsektorn ska elektrifieras – och den svenska stålindustrin vill lämna kolet och använda fossilfri el i stålframställningen.

Mot den bakgrunden är det förvånande att inte fjärr- och kraftvärmen är i debattens centrum. De svarar nämligen upp mot flera av de utmaningar som ett funktionellt och säkert energisystem behöver hantera.

Fjärr- och kraftvärme avlastar elnäten. Med den väl utbyggda fjärrvärmen som vi har i Sverige, sker det i hög grad. Idag värms de flesta av landets flerbostadshus och lokaler, liksom många industrier och småhus, med lokalt producerad, förnybar eller återvunnen fjärrvärme, en uppvärmningsform som inte baseras på el.

Annons

Kraftvärmen ger el. Många av landets lokala energiföretag har gjort stora investeringar i kraftvärmeanläggningar som producerar både el och värme. Samhällsvinsterna är stora. Kraftvärme är resurseffektivt och sårbarheten vid avbrott i stamnäten minskar. Kombinationen av fjärrvärme och elproduktion bidrar dubbelt till ett hållbart energisystem; fjärrvärmen avlastar elsystemet, samtidigt som anläggningen tillför el.

Fjärr- och kraftvärme är en del av den cirkulära ekonomin. I det moderna samhället uppstår restprodukter. Ett utvecklat system som omvandlar dessa till återvinningsbara resurser bidrar till ett fungerande kretslopp. Restprodukter från skogen som ingen annan vill ha, som toppar, grenar, bark och sågspån, kommer till nytta i fjärr- och kraftvärmeverken. Trots en omfattande återvinning av papper, glas, metall och annat från hushåll och företag finns en stor mängd avfall kvar. Genom förbränning återvinns avfallet till el och värme. Fjärrvärmen kan också ta vara på industriell restvärme, värme från datahallar och från avloppsreningsverk.

Det är viktigt med ett helhetsperspektiv på energisystemet när nationella, regionala och lokala aktörer funderar över lösningar för att möta den elektrifiering som kommer. Skatter och regelverk är inte framtagna utifrån en helhetssyn på energisystemet och den utveckling vi står inför. Exempelvis motverkar nyligen beslutade styrmedel och skattepålagor kraft- och fjärrvärmen, istället för tvärtom, trots att alla riksdagspartier vill ha en konkurrenskraftig fjärrvärmesektor. Därför behöver regeringen ta fram en nationell strategi för en utbyggd fjärr- och kraftvärme, med en helhetssyn på det framtida energisystemet.

Vi uppmanar också beslutsfattarna i våra kommuner att ta hänsyn till fjärr- och kraftvärmens möjlighet att avlasta elsystemet, framför allt vintertid, vid investeringar i olika energilösningar.

Hans Brunström, vd, Gislaved Energi

Patrik Cantby, vd, Nässjö Affärsverk

Malin Classon, vd, Värnamo Energi

Fridolf Eskilsson, vd, Jönköping Energi

Bengt Fransson, vd, Habo Energi

Niklas Johansson, vd, Tranås Energi

Rikard Larsson, vd, Vaggeryds Energi

John Peterson, vd, Eksjö Energi

Ola Rosander, vd, Njudung Energi

El