Innanför dörren står den packning som Madelene Kohut ska ha med sig upp till Köping. Det är i Köping som hon är uppvuxen och har sin familj, som hon nu under ett par lediga dagar passar på att besöka.

— Man får ta chansen när man har tid, säger hon.

Sedan flera år tillbaka är Madelene bosatt i Vetlanda.

— Jag trivs bra här och det är skönt att ha en bas eftersom jag är ute och åker så mycket med jobbet, berättar hon.

Utvald ungsekreterare

I april blev 25-åringen utvald till ungsekreterare i Landsorganisationen, förkortat LO, i Småland och Blekinge.

Som ungsekreterare hjälper hon de yngre att komma till tals inom arbetssektorn. Hennes mål är att få fler att engagera sig gällande rättigheter på arbetet och att visa att även unga har en röst.

— Det är de yngre som är framtiden och därför är det väldigt viktigt att de får vara med och tycka till. Det är inte fel att höras, förklarar Madelene.

Annons

Att få unga att tro på sig själva och att ge dem redskap att förändra saker genom fackligt engagemang är något som Madelene brinner för. Hon menar att det är viktigt att våga höras och inte vara rädd för negativ respons.

— Alla får negativa kommentarer, inte bara inom facket. Det är förstås viktigt att lyssna på det också men ofta får man bara försöka borsta bort det och gå vidare. Och man ska veta att man aldrig är ensam, det finns alltid folk som backar upp en.

Det började i Sävsjö

Det var tack vare arbetet på Skruf i Sävsjö som Madelene fick insikt i den fackliga världen. Där tog hon under en längre tid hand om frågor gällande arbetsmarknaden.

— På så sätt lärde jag mig väldigt mycket om hur allt fungerade och jag fick även gå en rad utbildningar inom facket för att få ännu mer kunskaper.

Men att arbeta inom LO var inget Madelene Kohut hade planer på när hon under gymnasiet studerade frisörprogrammet. Under tredje och sista året märkte hon av allergi mot de kemikalierna som används vid bland annat hårfärgning. Detta tvingade henne att tänka om och välja en ny väg i livet. Att frisörsdrömmen krossades är dock inget hon ältar. Madelene har i dag sin hobby som sitt jobb.

— Det var lite jobbigt när jag insåg att jag aldrig skulle kunna jobba som frisör. Det var ju det jag ville då, förklarar hon.

— Men i dag är jag bara glad eftersom jag nu jobbar med något jag riktigt brinner för. Jag har inget emot all den tid som arbetet kräver. Facket är något jag gärna sysslar med även på fritiden. Jag älskar att gå till jobbet, hur fantastiskt är inte det?