I EN ENKÄT har ledamöterna i kommunstyrelserna för Vetlanda, Eksjö, Tranås, Aneby, Sävsjö, Nässjö och Ydre fått svara på frågor om bland annat kränkningar och trakasserier.

Ungefär 54 procent av mottagarna svarade på frågorna och av dessa var det cirka 40 procent som uppgav att de har hotats eller trakasserats under den senaste mandatperioden.

Siffrorna är inte särskilt överraskande. Sveriges kommuner och landsting (SKL) genomförde en enkätundersökning våren 2016 med ändamålet att ta reda på hur arbetet mot hat, hot och våld ser ut i kommuner, landsting och regioner.

47 procent av alla förtroendevalda uppgav att det hade förekommit fall av hat, hot eller våld under 2015 och fram till juni 2016.

HATET MOT politiker kan ta olika uttryck. I vissa av de exempel som vi har skrivit om kan det handla om det klassiska "arga mejlet" där politikern får höra att den "inte kan någonting". Men det kan också bli mycket värre än så.

En lokalpolitiker berättar om att hon fick ta emot nazistsymboler i mobiltelefonen och att hon därför började gå runt med ett larm, direktkopplat till SOS Alarm, på sig.

En annan berättar att folk har skrivit att han borde bli skjuten eller hängas.

Annons

En tredje berättar att han blev trakasserad och hans föräldrar blev uthängda på grund av sitt ursprung, vilket ledde depression och sjukskrivning, och en fjärde politiker säger till tidningen att hon har fått höra att "de skulle våldta och slå ihjäl hennes barn".

Oftast är detta "bara" ord, men det är inte ovanligt att politiker misshandlas på riktigt. I värsta fall kan familjerna också drabbas. Men även när inget fysiskt sker är det tillräckligt skrämmande och begränsar personens liv på många sätt.

ENLIGT SKL har 58 procent av Sveriges kommuner en handlingsplan för att hantera hat, hot och våld medan 34 procent har en handlingsplan för att förebygga detsamma. Det krävs att fler kommuner tar aktiva tag mot hoten.

Det finns en uppfattning om att förtroendevalda ska "tåla mer" än alla andra. I ärlighetens namn ska de också kunna göra det. De ska trots allt representera oss kommuninvånare och bestämma över våra gemensamma pengar.

Men det är en stor skillnad på att få arga mejl och på att bli hotad eller trakasserad. Ingen ska behöva gå runt och känna sig otrygg. Ingen ska behöva tåla höra att de själva eller deras familjemedlemmar bör dödas eller våldtas.

Hot ska aldrig accepteras, oavsett vem man är eller vad man sysslar med.

ATT HOT mot förtroendevalda är ett demokratiskt problem är de flesta överens om.

Flera politiker i tidningens granskning säger att hatet de får ta emot kan leda till att de inte vågar uttala sig i vissa frågor. Andra påpekar att hatet kan skrämma andra personer från att välja att bli politiskt aktiva, vilket blir särskilt problematiskt med tanke på att det redan nu är svårt att få unga att engagera sig partipolitiskt.

Sedan finns det en aspekt som få tänker på, och det är att hot kan leda till att politiker av rädsla backar från olika beslut eller tar beslut som de inte hade tänkt ta från början.

Att politiker byter åsikt på grund av folkopinionen behöver inte vara dåligt. Utpressningsmetoder är däremot något helt annat och om dessa fungerar är det ett problem för både politikern och för samhället i stort.

Det kan leda till att ett fåtal hotfulla individer kan påverka politikens riktning i större utsträckning än laglydiga medborgare. Så ska det inte behöva vara.