OM MAN är med om en dålig upplevelse i ett specifikt rum kan man antingen lämna rummet, be om hjälp eller konfrontera händelsen själv.

Det finns alltså många rimliga sätt att lösa problemet på.

Att ringa upp arkitekten till den byggnaden och be den att hålla koll på vem som kommer in i rummet eller vad som händer där skulle däremot vara ett absurt tillvägagångssätt.

MEN DET verkar kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) inte ha förstått.

Häromdagen sa hon till Expressen (1/12) att om Facebook inte lyckas ta ansvar för sitt innehåll så skulle nästa steg vara att "ta fram tvingande åtgärder."

Kulturministern fortsatte med att säga att "Men då gör vi också ingrepp i friheter och möjligheter som vi har vant oss vid. Det är ingen väg vi vill gå, det vill jag verkligen understryka. Men vi kan inte heller stå handfallna inför hatet."

Det är ingen tvekan om saken: Bah Kuhnke vill ringa upp arkitekten för att forma om rummet (kanske vaddera det) enligt eget tycke och smak.

BAKGRUNDEN till Bah Kuhnkes plötsliga "idé" är en artikel på Expressen, skriven av Jonas Gardell.

I den bisarra artikeln (som är ett öppet brev) vänder sig Gardell till Facebooks medgrundare och vd Mark Zuckenberg och talar om för den amerikanske miljonären att Facebook har ett ansvar för vad som sprids.

Gardell skriver att Zuckenberg borde skämmas (ja, skämmas) för att han är "medskyldig" till lögner som sprids och att om plattformar som Facebook och Google inte börjar ta sitt "publicistiska ansvar" så är hela den västerländska demokratin hotad.

Vilket publicistiskt ansvar Jonas Gardell pratar om är oklart.

Facebook är ingen tidning. Ändå föreslår Gardell att det ska finnas en ansvarig utgivare för varje land.

Annons

FACEBOOK är ett privat företag som får göra vad det vill med inläggen som förekommer där, enligt det avtal som de olika parterna har gått med på.

Om man inte gillar deras regler kan man låta bli att använda mediet.

Facebook kan inte betraktas som något annat än en plattform, ett verktyg, eller, som i exemplet ovan, ett rum.

Att falska nyheter och ryktesspridning förekommer där är ett problem. Men att Facebook ska sitta och filtrera nyhetsförmedlingen för miljontals användare, något som skulle vara omöjligt, löser inte problemet.

I stället är källkritik nyckelordet. Där har vi alla ett ansvar att bilda varandra.

Men näthot och mobbning då?

Ja, det finns det redan lagar för. Blir man hotad på nätet så gäller samma som utanför nätet.

MEN MEDAN de allra flesta runt om i Sverige tog Jonas Gardells artikel för vad den är (åsiktsmaterial) dyker plötsligt kulturministern upp och vill göra politik av det hela.

Det är både skrämmande och skrattretande.

Vad Alice Bah Kuhnke menar när hon säger att hon vill ta fram "tvingande åtgärder" är att hon vill begränsa de inlägg som vi får ta del av.

Det är inte första gången hon får för sig att inskränka människors utbud.

I somras meddelade Bah Kuhnke att hon var "öppen" för att implementera ett EU-förslag som gick ut på att tvångskvotera europeiska filmer på streamingstjänster som Netflix.

Den här gången är det dock ännu värre.

Bah Kuhnkes indirekta hot nu tyder på att hon är villig att inskränka på yttrandefriheten.

Det är allvarligt.

ATT FÖRBJUDA falska nyheter (hur man nu avgör vad som är det) och otrevliga inlägg på Facebook kanske låter som en liten sak men det är bara ännu ett steg i en negativ trend där åsikter och informationsutbud begränsas.

Med tanke på att det den 2 december dessutom var exakt 250 sedan Tryckfrihetsförordningen infördes blir Alice Bah Kuhnkes utspel ännu mer opassande.

250 av år ärorik tryckfrihet ska inte firas med en demokratiminister som vill villkora den.