Här möts läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, vårdadministratörer, rehabiliteringspersonal och fysiker. I år under temat ”Tillsammans för framtidens cancervård”.

Idag bygger cancersjukvården mycket på arbete i multiprofessionella team både inför och efter en cancerbehandling. Programmet under onkologidagarna är skapat av och för alla inblandade i patientens cancervård. Flera programpunkter är också tänkta för multiprofessionellt deltagande och diskussion. Framtidens cancervård handlar mycket om målinriktade läkemedelsbehandlingar, immunoterapi, biomarkörer för behandlingsval och förfinad strålbehandling. Vården handlar också om en svår gränsdragning mellan palliativ och kurativ vård och hur vi bäst arbetar med cancerrehabilitering och stöttar de som kommer att leva länge med en cancerdiagnos. Även organisatoriskt händer det mycket med införandet av Regionala cancercenter (RCC), standardiserade vårdförlopp och såväl nationell som regional och lokal arbetsfördelning. Allt detta berörs under onkologidagarna.

För bara några decennier sedan var en cancerdiagnos lika med en dödsdom. Så är det inte längre. Numera är cancer till stor del en sjukdom som kan botas eller en sjukdom man kan leva länge med. Flera faktorer har förstås bidragit till detta. Bättre och tidigare diagnostik vilket innebär att vi upptäcker sjukdomen tidigare och ökar sannolikheten för en framgångsrik behandling. Bättre behandlingar i form av finare kirurgi, strålbehandling som kan ges med högre precision och mindre biverkningar samt mer individualiserade och målstyrda läkemedel. Många gånger kombineras behandlingsformerna.

Annons

Framför allt är cancerläkemedel inne i en dynamisk utvecklingsfas och de nya målinriktade läkemedlen och läkemedel som använder kroppens eget immunförsvar har för många grupper kraftigt förlängt överlevnaden och ökat livskvaliteten.

Ofta kombineras flera läkemedel, både samtidigt och efter varandra. Kostnaden för dessa läkemedel är oftast hög, ibland flera hundratusentals kronor per patient och månad. Utmaningen för samhället blir att möta, både kostnads- och bemanningsmässigt, alla behandlingsmöjligheter och behov som blir aktuella inom framtidens cancervård.

Förutom att behandlingsmöjligheterna ökar fortsätter antalet cancerfall att öka, och risken för att bli sjuk i cancer ökar med stigande ålder. Jämfört med idag, kommer det 2040 att finnas cirka 40 procent fler personer som är över 65 år. Eftersom cirka två tredjedelar av alla cancerfall drabbar denna åldersgrupp ökar belastningen på sjukvården i hela vårdkedjan – från utredning och diagnostik till behandling och rehabilitering. Under 2015 insjuknade 61 000 personer och i Cancerfondsrapporten 2016 förutspås att över 100 000 personer får en cancerdiagnos 2040.

Antalet personer som lever och har en cancerdiagnos de senaste tio åren kommer enligt samma prognos fördubblas och uppgå till 630 000 år 2040. Även kostnaderna för cancersjukvården fördubblas fram till 2040. Att allt fler insjuknar i cancer är naturligtvis inte bra. Ökningen av antalet personer som lever med en cancerdiagnos är däremot inte bara negativt, eftersom det visar på en längre överlevnad. Man pratar i vissa sammanhang om cancer som en kronisk sjukdom. För dem som genomgått en framgångsrik behandling kommer det därför att krävas en betydligt mer strukturerad och omfattande rehabilitering när de ska återvända till vardag och arbetsliv.

Onkologkliniken arbetar uteslutande med cancerpatienter och samarbetar med och stödjer andra kliniker som är involverade i cancersjukvården i Region Jönköpings län. Onkologklinken ansvarar för icke-kirurgisk behandling av cancer hos vuxna; strålbehandling, cytostatika, målinriktade läkemedel, immunoterapi och hormonbehandling.

Under de senaste tio åren har personalstyrkan och klinikens budget mer än fördubblats. Jag upplever att Region Jönköpings län har satsat stort på cancervården och därför har vi nu god bemanning, bra tillgänglighet och bland de bästa medicinska resultaten i landet. 2016 invigde vi 2 000 kvadratmeter ny yta för strålbehandling och tre nya, toppmoderna, strålbehandlingsapparater. Det innebär att vi har en behandlingskvalitet i världsklass och Sveriges kortaste väntetider till strålbehandling. Vi har möjlighet att erbjuda de nya, dyra läkemedel som rekommenderas nationellt och beskrivs i vårdprogram. 2013 startade kliniken en onkogenetisk mottagning, något som är unikt för ett länssjukhus.

Att arbeta preventivt och hitta nya markörer och mutationer för att tidigare och säkrare kunna välja patienter som får nytta av en specifik behandling är viktiga inslag i framtidens cancervård och sannolikt nödvändig tur ett kostnadsperspektiv.

För att vi i Jönköpings län även i framtiden ska kunna erbjuda en bra och tillgänglig cancervård, mot bakgrund av ovanstående beskriven prognos kring cancerförekomst och behandlingsmöjligheter, krävs att vi fortsätter att satsa långsiktigt på cancerområdet.

Kompetensförsörjningen är allra viktigast. Framförallt finansieringen av utbildningsplatser för läkare (ST) och sjuksköterskor (specialist). Vi har, till skillnad från flera andra onkologkliniker i landet, fortsatt goda förutsättningar att rekrytera nya medarbetare. Enligt Cancerfondsrapporten 2017 saknas det i Sverige 20 procent specialistläkare (onkologer) och 30 procent specialistsjuksköterskor inom onkologi. Något som i andra regioner och landsting fått lösas med hyrpersonal, stängda vårdplatser och behandlingsapparater. Parallellt måste vi i verksamheten arbeta för en god arbetsmiljö och fortsätta utveckla vården, bland annat genom att ännu mer aktivt involvera patienten. Detta är en förutsättning för att vi även 2040 kan erbjuda trygg, säker och tillgänglig cancervård för länets alla invånare.

Per Nodbrant

Verksamhetschef

Onkologkliniken i Region Jönköpings län