När en idé tagit fysisk form, blivit en film, en målning, en skulptur, en bok, en dans eller ett musikstycke har ett helt nätverk satts i rörelse. Den ursprungliga visionen har lett fram till ett objekt som vi, med våra sinnen, kan uppleva genom känsel, hörsel eller syn.

Läs mer

Howard S. Becker: "Art Worlds". University of California Press

Dan Lundberg, Krister Malm o..

Läs mer

Howard S. Becker: "Art Worlds". University of California Press

Dan Lundberg, Krister Malm och Owe Ronström: "Musik, Medier, Mångkultur - Förändringar i svenska musiklandskap". Gidlunds förlag

Då exempelvis en symfoni ska framföras ingår ett helt förlopp av aktiviteter, från den historiska utvecklingen till den nutida aktuella situationen. Instrumenten har tillverkats, notskriften har uppfunnits, tonsättare har använt sig av den, människor har lärt sig spela, tid och plats för övning har ordnats, dirigent har bokats, PR har genomförts och publiken har infunnit sig.

Annons

Publiken är delaktig

Det underlättar om publiken inte är helt främmande för vad som försiggår. Det kan beskrivas som ett slags outtalade överenskommelser, vilka inbegriper en viss möjlighet att värdera och ta till sig. Manér och konventioner finns ju inom alla stilar och konstarter. När en konstnär går helt utanför konventionerna kan hon/han ofta få svårt att skapa intresse. Filosofen Marcia Sá Cavalcante Schuback menar att publiken därför, genom sin respons, även är aktiv inom själva tillkomstförloppet. Hon ser det konstnärliga slutresultatet som ett skeende där inte bara musiker och tonsättare ingår utan även lyssnarna.

Även jazzmusikern, konstnären och forskaren Howard S. Becker beskriver konst som en mänsklig aktivitet som utförs av ett antal personer. Med musik som en av utgångspunkterna skapar han, i sin klassiska bok Art Worlds, en panoramavy över den konstnärliga världen, eller ännu hellre världarna. Han jämför konst med hur andra typer av alster kommer till. Han anser att strukturerna i stort sett är likartade. De består av ett nätverk av händelser som kan utmynna i såväl filmmusik, rock, som verk av Beethoven eller Mozart, menar han.

Görare, vetare, makare

Författarna till boken ”Musik, medier, mångkultur” har likartade tankegångar. För att ge en bild av vilka aktörer som är inblandade, i till exempel en musikalisk produktion, använder de begreppen görare, vetare och makare. ”Göraren” är utövaren, den som behöver både kunskaper och resurser för att kunna utöva sin musik. ”Vetaren” är utforskaren som vill skaffa sig kunskap och finna svar på frågor. Hon/han kan vara såväl professionell forskare som utredare eller amatör. ”Makaren” är den som sprider och säljer resultatet. Det kan till exempel vara skivproducenter, förläggare, curatorer, arrangörer eller marknadsförare.

Med viss variation kan liknande uppställningar göras för vilken konstart eller genrer som helst. Det handlar om artistiska idéer som tar fysisk form och blir en konstprodukt, något som människor kan respondera på – kanske emotionellt eller intellektuellt. ”Se något i det”, säger Howard Becker.

Vad lär vi oss av detta? Jo! Flera grupperingar är inblandade då konstnärliga uttryck ska sättas i verket. Makare, vetare och görare – alla är de delar av processen. Deras betydelse och antal kan växla. Det har med konstart, stil och genrer att göra, men också om det är professionella eller amatörer det rör sig om. Ett är dock säkert, utan görare finns inget att förmedla eller hantera, men grupperna behöver varandra. Tillsammans kan de stå för resurser, förståelse och kunskap, väsentliga faktorer för det konstnärliga skapandet och inte minst för ett kulturliv värt namnet. Här är både görare, vetare och makare oumbärliga. Det räcker inte med uppskattande ord om kultur och kulturarbete. Något att fundera över för våra kommuner och landsting i det långsiktiga arbetet.

Börje Stålhammar

professor emeritus i musikvetenskap