PARTILEDARE Jan Björklund och partistyrelsen kan i allt väsentligt vara nöjda med utfallet av helgens landsmöte i Västerås.

Främsta konkurrenten om partiledarposten, Birgitta Ohlsson, försvann från landsmötet och från politiken och med henne de socialliberala värderingarna.

Partistyrelsen fick också stämman med sig i viktiga frågor.

Nu är vägen fram till valet utstakad, en väg som kantas mer av krav än av öppna gränser.

DET ÄR LÄTT att glömma att Folkpartiet/Liberalerna har tappat röster i varje val sedan år 2002. Jan Björklund har lett partiet i två av dessa val (2010 och 2014).

Om inte partiet klarar av att plocka fram ett valvinnande koncept är risken överhängande, givet den negativa trenden, att man försvinner ur riksdagen vilket skulle innebära slutet för Alliansen.

Annons

Liberalerna måste alltså navigera försiktigt. Därför var det klokt att partistyrelsen fick igenom sina mjukare skrivningar.

Partiet landade till exempel i ett förbud mot nya religiösa friskolor eller utvidgning av verksamheten. Redan existerande konfessionella friskolor ska inte tvingas stänga ner.

Ett annat mycket viktigt och sunt förslag som röstades igenom är slopandet av automatisk frigivning efter två tredjedelar av ett fängelsestraff.

Det är den utmätta strafftiden som ska gälla och det är upp till den intagne att förtjäna en straffrabatt och visa att denne inte planerar att falla tillbaka i gamla mönster. Dagens ordning är egentligen helt orimlig, särskilt med tanke på att domarkåren ofta lägger sig långt ner på straffskalan.

INFÖR VALET 2002 tog förslaget om språktest för medborgarskap Folkpartiet upp över 13 procent och Lars Leijonborg blev Lejonkungen. Ett liknande förslag finns med inför nästa års val.

År 2017 är det dock helt okontroversiellt.

Liberalerna är knappast ensamma om att vilja lägga mer pengar på rättsväsendet, att lägga fram krav på strängare straff och att prata om problem med kriminalitet och hedersförtryck kopplat till förorten. Det är trångt i den fåran.

Något utrymme för ett valvinnande förslag inom integrationspolitiken, som det fanns år 2002, finns knappast den här gången.

Likväl är det med den profilen partiet vill försöka vända opinionen.