Den upplysta 2000-talsmänniskan tar inte n-ordet i sin mun, klär sig inte i päls, krokodil och elfenben, har inte hembiträde och har aldrig gått i husmodersskola. Naturligtvis har rektorns och överstens hustrur i dag en egen identitet.

Fakta: Veckotidningen Idun

Tidningen Idun (1887-1963) var en ansedd tidning som vände sig till borgerliga kvinnan. Den g..

Fakta: Veckotidningen Idun

Tidningen Idun (1887-1963) var en ansedd tidning som vände sig till borgerliga kvinnan. Den gav stort utrymme åt kultur och här publicerades 1890 till exempel de första kapitlen av ”Gösta Berlings saga”.

Andraredaktör var journalisten Ruth Hamrin, född i Rogberga, och bland ofta medverkande författare fanns Karin Juel, känd i radio som ”Olga från Jönköping”. Under rubriken ”En lärarinna funderar” skrev författaren Ingrid Hesslander, också från Jönköping.

Men språkbruk och värderingar förändras i takt med tiden. Debatten om inte längre tillämpliga uttryck dyker med jämna mellanrum upp. Det mest förbjudna är n-ordet. Mitt i debatten hamnar Astrid Lindgren som i den första Pippiboken 1945 berättar om Pippis pappa som ”flutit i land på en ö full av negrer”.

Annons

Denna älskade bok, som jag fortfarande har i bokhyllan, läste på 1950-talet min mamma för mig och ingen reagerade över att Pippis pappa var negerhövding. Allra minst menade väl Astrid något illa när hon använde ett ord som var helt vedertaget på den tiden. I dag är n-ordet så fult och så kränkande att jag knappt ens vill citera det. I Pippiböckerna är n-ordet i dag för övrigt ersatt med prefixet "söderhavs".

Men när blev då n-ordet ett n-ord? I svensk press användes det neutralt ända fram till 1990. Statens institut för rasbiologi – där man talade om långskalliga, kortskalliga och niggrer! – upphörde för övrigt inte förrän 1958.

Z-ordet är ett annat förbjudet ord i dag. Romska tiggare benämner vi numera som EU-emigranter, illegala invandrare benämns papperslösa . Men fortfarande sker grova övertramp när andra nationaliteter kommer på tal. Hur tänkte till exempel den mp-politiker som häromdagen kallade somalier ”en cancersvulst”?

Men i Idun 1947 reflekteras inte kring n-ord och kvinnosak. Under vinjetten ”Allvarligt talat” ställs det till exempel istället frågor som ”Ska äkta makar ha samma åsikter?” ”Jo, i religion, politik och nykterhet”, svarar ett av de tillfrågade unga paren. En annan vecka är ämnet ”En ohämmad sexualitet går över landet. Vart bär det hän?” frågar sig bland andra författaren Sven Stolpe. I ett reportage nämns, med åtföljande debatt, det häpnadsväckande faktum att eleverna i en skola i Stockholm får säga du till sina lärare. I familjesidans födelsedagsspalt tituleras kvinnorna överstinnan, prostinnan, rektorskan, direktörskan.

Vilka ord, som vi använder med självklarhet i dag, kan vara tabubelagda om ytterligare 70 år? Det kommer inte att finnas några sådana alls, tänker vi 2000-talsmänniskor och slår oss för bröstet. Men allt förändras och lika lite som 1900-talsmänniskan kunde tänka sig att vi några årtionden senare skulle förfasa oss över somligt hon sa, lika lyckligt omedvetna är vi om att en del av våra uttryck och värderingar kan vara förlegade eller opassande i nästa generation.