Svensk skog är under angrepp från en liten men ack så förgörande skalbagge – granbarkborren. Bara i år uppskattas det förstörda virkesvärdet uppgå till 3 miljarder kronor och skogsnäringen jobbar hårt för att rädda vad som räddas kan. Ska granbarkborren bekämpas och den svenska skogen bevaras behöver alla ta sitt ansvar för att minska spridningen. Även staten.

På ett år har angreppen av granbarkborren fördubblats och närmare 7 miljoner kubikmeter skog skadats (Skogsstyrelsen). Fördubblingen beror på flera saker. Stormar, torka och förra sommarens omfattande skogsbränder är några faktorer som har gjort skogen mer lättangriplig och i förlängningen satt mer press på markägare att ta om hand det skadade virket. Det är för att begränsa skadan de som inte tar hand om skadade trädstammar bötfälls.

Men samma lagar verkar inte gälla för Sveriges största markägare – staten. I många naturreservat lämnas de döda träden kvar. Därmed är risken att granbarkborren sprids större på en del offentligt kontrollerad mark än privat. Problemet är bara att skadegörarna riskerar att sprida sig från den offentliga till den närliggande privata marken. Det kan resultera i att privata markägare får ta kostnaden för statliga beslut och att staten inte följer de lagarna som gäller för resten av Sveriges markägare. I längden är det minst sagt ett ohållbart system att staten indirekt ska få fortsätta förstöra privat egendom.

Annons

Förändras inte dagens situation kommer granbarkborren fortsätta spridas, förstöra avsevärt mer skog och resultera i ännu större ekonomiska konsekvenser. Att lämna död ved i värdefull natur är självklart viktigt, men inte till priset av stora skador i andra miljöer. Argumentationen från Naturvårdsverket grundar sig på att den brukade skogen och många av naturreservaten har olika syften. Så är självklart fallet, men innebär det verkligen att naturreservatens planer i alla lägen väger tyngre än skogsbrukets?

Problemen med granbarkborren synliggör en av dagens stora ideologiska konflikter – till vilket pris staten ska få sin vilja igenom på bekostnad av de privata markägarna och om det är rimligt att staten har andra regler.

Svensk skog är en värdefull handelsvara, en investering som sträcker sig över generationer och en nyckel för att lösa många av vår tids miljö-och klimatutmaningar. Att staten och resten av samhället är beroende av skogen är därför ingen överdrift.

Framtida lösningar för att motverka att en större yta härjas bygger på aktiva insatser och att alla aktörer tar sitt ansvar, även staten. Det finns självklart inga enkla lösningar för att komma åt de omfattande problemen med granbarkborren men att alla följer Sveriges Rikes Lag måste anses vara en rimlig början.