Några hundralappar i böter är knappast kännbart för Elin Ersson, som i somras gjorde sig ett namn som flygplansaktivisten som ville förhindra utvisningen av en ung, afghansk man.

Betydelsen av måndagens besked ligger snarare i faktumet att agerandet ledde till fällande dom. För nu konstaterar Göteborgs tingsrätt att hon begick ett brott när hon, trots upprepade uppmaningar från besättningen, vägrade att sätta sig ner och spänna fast säkerhetsbältet så att planet med destination Istanbul kunde starta.

Efter 15 minuters protest, som livesändes på Facebook, visades både hon och den afghanske mannen av planet, som sedan kunde lyfta. Elin Erssons aktion borde därmed beräknas som fulländad. Eller?

Nja, riktigt så enkelt är det inte. För den unge man hon egentligen skulle hindra från utvisning var inte ombord. Och här blir det faktiskt relevant att framföra samma påstående som de klassiska klicksökar-sajterna: Du kan aldrig ana vad som hände sedan!

Jo, då såg sig aktivisten om efter en plan b. Det vore ju synd att ha ansträngt sig i onödan. Och minsann, där fanns en annan person, en man i 50-årsåldern, som även han skulle avvisas till Afghanistan. Omständigheterna hos den som ska hindras från att deporteras verkar sakna betydelse. Att den andre mannen är en dömd brottsling som har avtjänat fängelsestraff i Sverige – och som dessutom hade accepterat avvisningsbeslutet – var inget Ersson kände till eller brydde sig om.

Annons

Måndagens dom tar heller inte ställning till om det var rätt eller fel av henne att stoppa eller försena utvisningen. Brottet handlar om att hon medvetet bröt mot kaptenens regler och direkta order. I praktiken innebär det en seger för rättssäkerheten, eftersom det inte ger självutnämnda människorättsaktivister ett kryphål i lagen att sätta sig över myndighetsbeslut.

Medborgare i en rättsstat måste kunna lita på att rätten att söka asyl gäller, men även att den som saknar skäl att stanna också lämnar landet. Om myndighetsutövning försvåras riskerar människors förtroende att sjunka, vilket på lång sikt är mycket oroväckande.

Under de månader som har gått sedan hon åtalades för brott mot luftfartslagen har Ersson själv upprepat att hon inte har begått något brott. Och det är troligt att hon var övertygad om att det hon gjorde var lagligt. Men, som rätten konstaterar, missuppfattningar och okunnighet rörande straffbestämmelser fritar inte en person från ansvar.

I vissa kretsar anses civil olydnad uppenbarligen vara coolt. Förhoppningsvis avskräcker fallet Ersson mer än det inspirerar. Att utan någon som helst bakgrundsinformation hindra avvisningen av en person – i det här fallet en dömd brottsling – är inte ett tecken på mod. Bara på bristande omdöme.

Relaterat: Rätt att agera mot flygplansaktivisten