Jag ville se hur tiden av sjukdom fått honom att utvecklas eftersom jag ofta kommer i kontakt med människor som lider av att vara deprimerade.

 

Jag tycker intervjun till en början sköttes väldigt snyggt. Jag har alltid beundrat Skavlan och uppfattar honom som en fin person.

Min kunskap kring politik är inte stor, men jag vet att många av dem som är mer insatta i ämnet har starka åsikter om Sverigedemokraterna och deras ledare. Jag har själv inte läst på om partiet, men när jag lyssnar till andra så kan jag verkligen förstå vad deras vrede grundar sig i.

Jag försöker dock hålla mig så neutral som möjligt då anledningen till att jag tittar på programmet handlar om något annat.

 

Efter några minuter händer någonting. Åkesson blir ständigt avbruten och får inte prata till punkt. Får ta emot frågor som inte gäller honom och om saker som utspelade sig för tolv år sedan. Jag reagerar och undrar "vad hände med Skavlan? Så hård han blev".

 

Jag försöker nu att se det ur Åkessons perspektiv. En människas perspektiv som fortfarande är sjukskriven, men som är ledare för ett parti som ständigt får mycket kritik och då borde vara förberedd och "kunna ta det". Jag försöker se det ur programledarens perspektiv där man ska agera saklig, men samtidigt inte låta någon med åsikter som Jimmie Åkessons verka okej.

 

Annons

Jag tänker att Skavlan säkert har anledning att gå på, men att avbryta och vad jag nästan uppfattade det som "ställa en person mot väggen" i det tillståndet, det känns fel...

Och är det inte ännu viktigare att i så fall inte sjunka till samma nivå som den som inte ser till allas lika rätt i samhället? Visa att man själv är bättre och vill ge alla en chans?

 

Jag vill klargöra, jag sympatiserar inte med Sverigedemokraterna.

Men i mitt yrke jobbar jag stenhårt för att motverka psykisk ohälsa. Depression.

Det blir då att jag väljer att se en människa. Vad den än gjort, gör eller väljer att stå för.

 

Jag skrev på Facebook vad jag tyckte om avsnittet. Om sättet att bli avbruten, inte få prata till punkt. Om att en person som står som ledare för ett helt parti trots det inte kan ta ansvar för allt det fruktansvärda som vissa säger och gör, bara för att de röstar på en. Personen kan ta ansvar för sitt parti, ja! Men man är inte övermänsklig för att man sitter på en hög position. Vem det än gäller.

 

Det tog inte lång tid innan min tråd började eskalera, där kommentarer om det ena och det andra dök upp. Jag uppfattades som rasist för att jag nämnde SD på ett icke hatiskt sätt och då "skyddade" Åkesson.

Jag tydliggjorde för flera att så var inte fallet och jag hade reagerat likadant vem som än suttit i den positionen. Nästan.

 

Det är obehagligt att se var vi har hamnat och hur vi delas in i fack. Det spelar knappt någon roll vad vi säger eller gör längre, för det är alltid någon som hittar något att trycka på. Också intressant vad människor gör för egna tolkningar gentemot vad personen egentligen menar med det den säger eller skriver.

Kan vi lära oss att se situationer annorlunda och försöka mötas, så lär vi få en mycket bättre värld.