— De målningar jag visar i Eksjö är minneskonstruktioner. Bilderna är inte dokumentära eller fantasier, utan består av minnesfragment, sammansatta på olika sätt, berättar Stockholmskonstnären med rötterna fast förankrade i de avfolkningsbygder som också är en del av Sverige, även om man inte kan tro det ibland när 08-fixeringen når all time high-nivåer i mediabruset.

Fredrik Lindberg tillbringade sina första elva år i en liten by i Västerbottens inland. Han var Kamsjöns enda barn. Det har satt sina spår. I måleriet.

Västerbotten-naturen utgör bakgrund i flertalet verk på den utställning på Eksjö museum som öppnas lördagen den 9 september och pågår till den 15 oktober. Och barndomens bostadshus, lador, djur och fåglar dyker upp här och var i bilderna.

Annons

— Min pappa var fågelskådare så jag lärde mig tidigt att se skillnad på olika arter, berättar Fredrik Lindberg. Jag gillar att måla fåglar. De skiljer sig väldigt mycket från oss människor.

Ett möte mellan en liten pojke och en korp hör till de bilder som dröjer sig kvar efter ett besök på utställningen. Den avslöjar att minnen från förr kan vara bedrägliga. Barndomens sjö är i själva verket en damm och barndomens berg en kulle.

— En korp är en respektingivande fågel för ett barn. Men som vuxen inser man att den inte är riktigt så stor som man tyckte som liten pojke.

Fredrik Lindberg hämtar i sitt måleri inspiration från medeltida konstnärer som Albertus Pictor och Peter Brueghel den äldre samt från svenska naivister bland andra Johan Erik Olsson, mer känd som Lim-Johan.

Den utställning han nu har i Eksjö är väl värd ett besök. Verken är lättillgängliga och fyllda med förunderliga detaljer samtidigt skildrar ett utkants-Sverige med vemod och värme.