Elitserien i speedway består av åtta lag.

Smederna, Rospiggarna, Masarna och Lejonen har alla varit nere i allsvenskan och gjort några hundår för att åter bygga upp ekonomin för att återvända till högsta serien.

Indianerna hade klubbens förmodligen värsta vinter någonsin när de ekonomiska problemen skulle lösas och förra styrelsen avsättas.

Piraterna har, efter sin sportsligt svaga säsong, förklarat att det ekonomiska läget är eländigt och att klubben kanske gör bäst i att acceptera sin plats i allsvenskan.

För några säsonger sedan kom det alarmerande uppgifter om Dackarnas ekonomi och flera anställda personer tvingades lämna sina uppdrag.

Och så har vi Elit Vetlanda.

Efter att ha dragit i handbromsen redan inför den här säsongen drar de nu i den ytterligare och hårdare.

Så min fråga är; ser inte klubbarna själva att alla sitter i samma båt och varför gör man i så fall ingenting åt det mer än att just dra i sin egen handbroms?

Vetlanda har haft svårt att locka någon större publik till matcherna och har, bortsett från förra säsongen, varit ett lag som hållit till i toppen av tabellen och därmed också dragit på sig ganska rejäla förarkostnader.

Till den här säsongen valde man att banta kostnaderna för förartruppen – men laget har svarat med att prestera i helt motsatt riktning. Det lag som på pappret skulle bli lite sämre har blivit brutalt mycket bättre.

I majoriteten av idrotter hade man jublat över det här.

Men det är här speedwayens ytterst säregna ersättningssystem kommer in i bilden. För ju mer poäng en förare kör in, desto mer betalt ska han ha.

Varje ekonomiskt ansvarig person i en speedwayklubb ser helst att klubbens lag vinner varje match med 46–44. Helst inte en poäng över det. För då blir segern dyrare.

Annons

Logiskt på så sätt att man alltid pressar föraren att prestera på topp för att få ut högsta möjliga lön. Men samtidigt så enormt ologiskt när det kommer till möjligheten att styra och hantera sin egen ekonomi.

Speedwayen måste hitta nya lösningar för att betala sina förare och jag har tidigare föreslagit att klubbarna som möts i en match delar helt lika på förarkostnaderna, oavsett resultat.

Det finns säkert andra och bättre förslag. Men det är liksom inte en frivillig fråga längre där speedwayledare som hängt med sedan gladare tider kan stå och säga att ”det är så här det alltid har fungerat”.

Övriga världen har utvecklats de senaste tio-tjugo åren. Varför ska då inte speedwayen göra detsamma?

När det gäller förarlönerna inom speedway är det även dags för Elit Vetlanda att rannsaka sig själva. För några år sedan var Vetlanda en av klubbarna som betalade sina förare allra mest. Man hade sponsorerna i ryggen och kunde skriva fina kontrakt med några av världens bästa förare.

Andra klubbar hakade på i panik när lönerna trissades upp och det ena ekonomiska debaclet har avlöst det andra sedan dess.

Nu tycker jag det är Elit Vetlandas skyldighet att använda sitt anseende inom svensk speedway för att styra utvecklingen åt motsatt håll. Gå i bräschen och följ de lag som redan satsat billigare, mer lokalt och försök få övriga klubbar att göra samma sak.

Många kanske hakar på trenden och vem vet; tidigare elitserieklubbar kanske faktiskt känner att de har en chans att vara med och tävla på någorlunda lika villkor igen?

Elitserien kanske tar ett litet steg tillbaka men speedwayen i Sverige skulle definitivt ta ett stort steg framåt och ges lite andrum i en tid där ingen riktigt verkar få pengarna att räcka till.

Därför kan faktiskt stora och mäktiga Elit Vetlandas larm om ansträngd ekonomi vara något positivt för hela sporten.

Till sist noterar jag följande:

• Det miljonarv som Vetlanda MS tog emot för några år sedan är öronmärkta för bland annat ungdomsverksamheten. Klubben har aldrig, vad jag vet, haft för avsikt att investera något av arvet i elitverksamheten.

• Att budgetera för ett publiksnitt på 3 000 personer (Hedbergs citat) när man inte nått upp till den snittsiffran under tidigare grundserier de senaste åren verkar urbota dumt.

• Ett ökat kommunalt bidrag hjälper säkert klubben kortsiktigt. Men det är ett övergripande nytt tänk som krävs för en långsiktig lösning.